Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄ.NSÖFVERSIKTER. IIAI,I,ANDS I,ÄN.
ligga Källsjö, Fagered och Gällared med en odlad areal af endast 5—9 % af
ytvidden. Därigenom bljr gränsen mellan morän oeh sedimentära jordarter
äfven en viktig bebyggelsegräns. I de förstnämnda socknarna är
befolkningstätheten 42—114 inv. pr kvkm., i de tre senare däremot blott 11 —17. En
liknande kontrast mellan slätt- och skogsbygd skulle kunna återfinnas snart
sagdt livar som helst i länet. Äfven i afseende pa skörderesultatet råder en
mycket stor olikhet mellan slätt- och skogsbygd. Tack vare den rika
tillgängen på lermärgel ha äfven sandaflagringarna pä slättet) till stor del kunnat
förvandlas till bördiga åkrar.
Öfver hufvud står i södra Halland jordbruket mycket högt. flerstädes i
jämnhöjd med det skånska. Längre norrut blifva afkastningen medelsiffror något
lägre; dock är i fråga om spannmålen .Nordhallands underlägsenhet icke sä
betydande; större är den i fråga om kornas mjölkproduktion.
Genumsnittssiff-rorua för hela länet i fråga om spannmålsskörden pr hektar äro i allmänhet
höga. för hafre och ärter jämförliga med Malmöhus läns. I fråga om det
senare, mindre betydande sädet företer Halland till och med den högre siffran,
l in egendomlighet för Halland är den höga vikten pr hektoliter; med undantag
för kornet äro talen härutinnan högre till och med än i Malmöhus län och
därmed de högsta i Sverige.
Däremot gifver potatisen, eget nog, en synnerligen svag skörd pr hektar
i Halland, — den svagaste i bela vart land med undantag för Gottland. Här
liksom i grannlänet Kristianstad synes potatisodlingen vanvårdas. Äfven den
naturliga ängen gifver jämförelsevis klen afkastning.
Brnkningsdelarrtäs medelstorlek är 11 hektar åkerjord för hvarje, en
siffra som nästan sammanfaller med den för Malmöhus och Kristianstads län
och äfven för riket i dess helhet. Af samtliga jordbrukare äro 13 %
arrendatorer, mot 15 % för bela riket.
Länets skogsmark uppgår blott till 17 af bela arealen (i Malmöhus
län I 4 ?„), och skogshushållningen intager därför ett jämförelsevis obetydligt rum
i dess näringslif. Råvaran till de fä trämassefabrikerna kommer till väsentlig del
Iran Småland. Benämningen »skogsbygd» på länets östra delar syftar i själfva
verket mera på hvad dessa trakter varit och borde vara än på hvad de äro.
Stora ytvidder intagas här af utomordentligt sterila och ödsliga hedar, de s.
k. ryorna. Inom Tonnersjö och Höks härader bilda fle Sveriges största
sammanhängande hedoinräde näst Svältorna i Västergötland. Dessa ljunghedar
hafva en gång utgjort skogar, men genom den i dessa trakter tidigt (redan
på I GOD talet) utvecklade trävaruexporten halva de blifvit ödelagda. Gynnad
af ett för densamma synnerligen lämpligt klimat med stark luftfuktighet har
ljungen sedan utbredt sig öfver de kala vidderna: markens beskaffenhet bar i
detta afseende icke varit af nämnvärd betydelse.
Industrien. I industriellt afseende intager Halland, säsom redan
nämndt, en ganska låg ståndpunkt. En .jämförelsevis viktig del af
fabriksverksamheten är grundad pä vattenkraften i de åar. som komma från
sydsvenska höglandet och öfvertvära länet. Den nordligaste af dessa. Viskan,
drifver troligen Hera fabriker än något annat vattendrag i Sverige af
motsvarande storlek, men då länsgränseu här gàr ända ned pä slättbygden,
komma alla fall och fabriker att ligga inom grannlänet. Ätran bildar visserligen
Hera fall inom länet, men dessa komma blott, i mindre grad de>s industri till
uodo. Viktigast är Yngeredsforsen med en elektrisk kraftstation om 8,500
hästkrafter; en väsentlig del däraf ledes till fabrikssamhällen utanför
Göteborg. ,\f större betydelse för Hallands län är Nissan. Längst uppe vid
länsgränsen drifver den Kydö pappersbruk; vid öfvergången till slättbygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
