Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KMIrtRATFONSrTHKDVINGKX. BUTAN K ANM .
Göteborgs ocli Holms liin.
Göteborgs ocli Bohus län omfattar 011 areal af 5,047 kv.-kilom. ocli äger
380,000 inb. Till storleken är (let det tjugonde i ordningen af vara län, ocli
till folkmängden det andra i ordningen, — för halftannat århundrade sedan
det tolfte.
Med undantag för några i vetenskapligt afseende synnerligen intressanta,
men ur ekonomisk synpunkt betydelselösa bergarter at senvulkaniskt ursprung
bestar berggrunden inom detta län uteslutande af till urformationen hörande
bergarter. Inom länets norra del är granit förhärskande; utefter kusten
förekommer den i en oafbruten sträcka frän riksgränsen i norr och i det
närmaste ned till G nil mars fjorden i söder. Mot öster sträcker sig detta
granit-område högst 20 km. inåt landet. Hallarens, Sörbygdens och Tunge härader,
som utgöra det inre af länets norra del, samt sa godt som bela återstoden
af länets område tillhöra det sydvästsvenska järngneisomr&det,
I »et är naturligt, att bergarten inom ett så stort granitmassiv som det
nyssnämnda icke kan vara alldeles ensartad, utan den är rätt. omväxlande
både i afseende på färg och kornighet. En i praktiskt afseende synnerligen
viktig egenskap ha dock de flesta hithörande granitvarieteter. nämligen en
utpräglad bankning, hvarigenom de lätt. lata klyfta sig i regelbundna block.
Berggrunden är inom detta län genomdragen af en talrik mängd dalgångar
med skarpt markeradt lopp och branta, ofta lodräta väggar. Uppe på
höjderna är berggrunden oftast alldeles blottad; ingen annan trakt af vart land
nedanför fjälltrakterna har så stor del af arealen bestående af naket berg.
Där någon jordart tinnes pä höjderna, utgöres den af morän, under det att
dalgangamas botten oftast består af leror.
De bohuslänska dalarna äro i allmänhet mycket smala, och större,
sammanhängande slättbygder saknas alldeles. Det iir egentligen blott där ett par
dalar korsa hvarandra, som cn något större slätt utbreder sig. Inom södra
delen af länet äro lerorna rätt kalkhaltiga, 5 — 7 men mot norr minskas
denna kalkhalt, allt. mera. ocii norr om Fjällbacka upp mot Strömstad kan
leran sägas vara alldeles kalkfri. Detta förhållande beror otvifvelaktigt däraf
att länets egen berggrund fullständigt saknar kalkstensbergarter, och den
kalkhalt, som jordarterna äga, måste därför härleda sig från annat håll, nämligen
från Västergötlands silurbiidningar. !’å grund af sitt läge har därför länets
nordligaste del icke mottagit någon tillförsel af kalkhaltigt material.
I kusttrakterna upphöra lcrhildningarna i dalgangamas botten ju längre
mot väster man kommer och ersättas af hafvets vatten. Här utbreder sig som
bekant cn af värt lands vidsträcktaste skärgårdar. Den bohuslänska kusten
är alltså i lungt mindre grad än den halländska igenfylld af lösa jordarter.
Orsaken härtill är lätt att inse, om man betänker, att Halland har haft det
sydsvenska höglandet sä att säga i ryggen och därför från detta erhållit de
jordarter, pa hvilka detta läns åkerbruk är grundadt, Bohuslän har däremot
Vänern bakom sig. och i dess bäcken ha samlats fran de kringliggande
landskapen de scdimentära jordarter, som skulle transporterats ned till Bohuslän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
