Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I,ÄNSÖKYKKSIKTKK. GÖTËBOttliS OCH BOHIS LÄN. 363
Tal». 141. Xågra ekonomiska bufvuddata för Göteborgs och Bolins län.1
Yrkesfördelning ar 1900 (och 1840). [-tjöteborgs-] {+tjöte- borgs+} o. Bohus : i Hela riket. Arealens fördelning, produktion ra. m [-Göteborgs-] {+Göte- borgs+} o. Bohus län. Hela riket.
bruksbygder nedgått ined 12 procent. Denna siffra sammanfaller med
motsvarande genomsnitt för mellersta ocb södra Sverige ocb afviker föga från
jordbrukssocknamas tal i Halland, Blekinge ocb Skåne. I Västergötland ocb
Värmland däremot bar folkminskningen varit ännu svårare än i Bohuslän.
Inom länets öfriga socknar samt städerna utgjorde 1805 års folkmängd
06,000 personer, 1910 års däremot 2x6,000. En starkare tillväxt träffas,
för århundradet i dess helhet, blott i Malmöhus litn. Äfven Stockholms stad
uppvisar ett något högre tal än Göteborgs ocb Bohus län, om mau under
Stockholm inräknar dess förstäder.
Angående emigrationen till främmaude världsdelar Iran Göteborgs och
Bohus län lämnas niigra data i tabellen å föregående sida. Den bar öfverhufvud
varit lägre än annars i södra Sverige, och lägre äfven än medeltalen för hela
riket. Doek har länet atlämnat en betydande utvandring till Norge. Denna sista
emigration har i sin ordning motvügts af cn ganska ansenlig invandring från
Norge, hvilken numera till och med öfverväger utflyttningen. I allt äro för
de senaste sextio ären uppgifna 66,968 emigranter från Göteborgs och Bohus
län, hvaraf till främmande världsdelar 39,1 si, till Norge is,238, till Danmark
3,74 1, till Tyska riket 2,662, till Finland och Ryssland 521 saint till öfriga
länder i Europa (eller okänd ort) 2,625. Immigranternas antal iir kändt
endast tör de senaste fyrtio åren och uppgår till 22.481, hvaraf från främmande
världsdel 7,616, från Norge 7,617, från Danmark 2,349, från Tyskland 2,577
och från öfriga länder 2,322. Under årtiondet 1901 10 var emigrationen
’ill Norge 2,372, men immigrationen därifrån 3,002 personer. Se \idare
an-nående denna utvandring Bilaga XN.
’ Jfr sid. 220. — 2 ,Såsom vanligt med inräknande af fisket.
Antal ini», |ir kvkm 78 13
Folkm. lef runde af:
Jordbruk,1 % . 36 10 5307
Industri. - 35ll 2889
Handel o saml.. * . . 22’11 lO Bff
Allm. tjänst m. ni..* . 6-85 6’S4
Inom Industrien:
Byggnads-, "i..........9’87 0’69
\afnads-o. beklädnad»-, h-qs ivis
Metallföridlings-, 4’67 t es
Bergverk»-, ..........4’S7 lno
Näringsmedels-, - 8’7il 2"3S
Kemisk-teknUk, ris rso
Sågverks-, †. I’S7 3«8
I lid. för litt. o. koust, % Pos n-73
År 1840:
Jordbruk. ’.............81oo 80 90
Industri. *..........4 70 8’54
Handel o. samf., J . 560 2-21
Allm. tjänst m. m.. * . 8 10 8 30
Af arealen land:
Odlad jord. % ... . 20 54 8’9i»
Naturlig äng. " . . 234 3 20
Skogbärande mark. 26-14 52 10
Annan mark, fi . . . 50-08 35 08
Produktion pr inb.
Hvete och riig. ku. . . 14 144
Annan spannmål, kg. lin 317
Potatis, kg. 121 284
Mjölk, kg..........270 549
Produktion pr hektor.
•Spannmål, dt..........13’4t 14’4S
Potatis, dt..........106-25 97-66
Å insådda vallar, dt. 43’6o 38 70
> naturlig äng, dt,. . . 24’00 I5’7(>
Mjölkprod. pr ko, kg. . 1.9*0 1,891
På 100 kvkm.:
Landsvägar, kilom. . 2980 13-90
Järnvägar, kilom. . . 4 14 2-98
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
