Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
k.migkatp insdtredningen. betänk ande.
Inom länets olika delar liar emigrationen Tarit mycket varierande. Fran
-odra Bohuslän bar den varit synnerligen obetydlig. 1 själfva verket är väl
förhållandet här liknande med hvad som äger rum vid Malmö: att
befolkningen i -torstadens omgifning icke gärna utvandrar direkt till främmande
land utan först under något ar försöker tinna sin utkomst i staden eller dess
förstäder. I det nordligare Bohuslän har emigrationen mestadels varit mycket
starkare; härifrån är det väl som i främsta rummet utvandringen till Norge
rekryterats. De högsta siffrorna företes af det lilla (tullarens härad.
Näringsverksamheten. (Jenom Göteborgs inverkan höjes den del af
länets befolkning, som räknas till industriens, handelns och samfärdselns
yrkesgrupper, till ej mindre iin r>8 procent. Ar 1840 var motsvarande siffra
endast 10 procent. — Frånses Göteborg och dess förstäder, hörde (ill dessa
grupper vid puss 30 procent af befolkningen år 1900; riksmedeltalet var då
39 à 40 procent. Äfven utanför sin stora hufvudstad iir alltså detta län i
ej ringa mån industrialiscradt. Räknas fisket såsom cn industri, hinner länets
procentsiffra äfven oafsedt Göteborg ungefär till riksmedeltalet.
Af Jordbruket och dess binäringar hämta föga öfver 30 procent af
länets befolkning sin utkomst; frånräknas (iöteborg och dess förstäder, hinner
siffran till inemot 60 procent. I bägge fallen ha vi här, mot vanligheten,
franräknat fisket, som ju i detta län spelar en särskildt betydelsefull roll
och torde lifnära i rundt tal 5 procent af befolkningen, — i Bohuslän bortåt.
10 procent.
Inom ett län med sa stor del af arealen bestående af kalmarker — dessa
upptaga i själfva verket halfva ytvidden — kan den odlade jordens areal
naturligtvis icke vara särdeles stor; ilen uppgår i själfva verket icke fullt till
•J| y Variationerna i afseende på dess fördelning äro icke särdeles stora,
därtill är länets naturbeskaffenhet alltför likartad. Minsta åkerarealen,
nämligen blott I I ha Bullarens och Säfvedals härader; det förstnämnda, som
är länets ojämförligt glesast befolkade, intages till öfvervägande del af höga.
kala eller moränklädda bergsträckor, t. ex. Kynnefjället, pa ömse sidor om
Bul-larensjöarnas trånga dalgång, i hvilken det mesta af dess odlade mark är
samlad. Säfvedals härad invid (iöteborg har likaledes stora kala och ödsliga
bergsträckor, t. ex. höjdpnrtiet mellan 1’artille och Mölnlycke, som utgör en
fullkomlig ödemark, blott en mil fran staden. Mest uppodlade äro de bägge
härader, som omfatta ön Hisingen, innesluten mellan (iöta älfs bägge
utloppsarmar och därför till väsentlig del bestående af svämbildningar; härtill
kommer inflytandet från det närbelägna Göteborg. Åkerarealen pa denna ö utgör
31 % af ytvidden. Länets alla öfriga härader ha mellan 18 och 26 \ odlad
mark. I afseende på skördens storlek i förhållande till åkerarealen står länet
på en jämförelsevis lag ståndpunkt. Bidragande orsaker härtill äro
tvifvelsutan de till åkerjord använda lerornas anmärkningsvärdt låga kalkhalt samt
den ringa nederbörden under försommaren, cn för växtlighetens utveckling
synnerligen viktig tid. Att länets kustnäringar (sjöfart, fiske och stenbrytning)
skulle genom sin konkurrens vara vållande härtill, förefaller osannolikt, enitr
skördeafkastningen är lägst inom Bullarens och det vid gränsen till I)al
belägna Sörbygdens härader, hvilka bägge bilda länets innersta, från beröring
med hafvet afstängda del. Däremot iir skörden relatift riklig på öarna Orust
och Tjörn och än mera i de härader (Hisings, Askims och Säfvedals), som
omgifva (iöteborg.
Potatisen gifver i detta län god skörd pr hektar. — större än i något
annat sydsvenskt län ntom Malmöhus. Äfven vallar och äng gifva ganska
förmånlig afkastning. Kornas mjölkproduktion (1.980 kg.) är ungefär jämn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
