Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LXNSÖFVUltSIKTKR. OÖTEBORUS OCH BOHUS LÄN.
god med i Halland ocli öfverskrider ej obetydligt riksmedeltalet (1,891 kg.).
Kvantitatift taget iir kreatursstocken dock ganska fatalig ocli liar äfven ökats
ovanligt litet under det sista seklet. Kärens antal bur gatt ned till endast
en fjärdedel mot för huudra är sedan. Intresset inom länet för
boskapsskötseln bar tydligen ej varit stort.
Brukningsdelarnas medelstorlek är vid pass 8 hektar åkerjord på hvarje,
mot 10 hektar i riksmedeltal. Af jordbrukarna äro endast O arrendatorer,
mot 15 % inom riket i dess helhet.
Skogsmarkens areal inom detta län uppgår till blott 26 procent af
bela ytvidden. Skogrikast äro de inre häraderna, särskildt Inlands Fräkne
ocli Inlands Torpe härader nära 1’ddevalla samt östra delen af Säfvedals härad
vid Göteborg.
Industrien. Göteborgsiudustrien kräfver icke bär någon särskild
beskrifning. Beträffande länet i öfrigt ma framhållas, att det i fråga om
tillgången på vattenkraft är ganska illa lottadt, i det att ej ett enda större
vattendrag genomflyter detsamma. Såsom förut är påpekadt, mynna alla de
större vattendrag, som tillhöra länets inland, i Vänern, och dess aflopp, Göta
älf, bildar sina viktigaste fall redan vid Trollhättan, alltså på grannlänets
område. Af de fall, som älfven bildur vid Lilla Edet, drager dock detta län
någon fördel, enär de lämna drifkraft till Inlands pappfabrik i Inlands Torpe
härad. Ett mindre vattendrag, som gcnomflyter Säfvedals härad, bar bidragit
att framkalla Mölnlyckc fabriker och Mölndals industrisamhälle, och den frän
■•jön Mjörn kommande Säfveån drifver Jonsereds stora spinneri och väfveri.
Med undantag tör dessa anläggningar i länets utkant, är det blott vid
Munkedal (Tunge härad), som drifkraft lämnas af ett vattendrag, tillhörande detta
län. Här användes den vid ett af vårt lands större pappersbruk.
I öfrigt hör länets egentliga landsbygd, oin fiskevaruindustrien fränses,
icke till de mera industririka delarna uf vart land. Härtill samverka
antagligen bristen på malm, skog och vattenkraft, hvarjämte väl äfven
kustnäringarna dragit till sig det intresse och den arbetskraft, som icke funnit
användning vid jordbruket, lie industrigrenar, som fisket framkallat, omnämnas nedan.
Inom Göteborgs ocli Bohus hin saknas malmer och kalkstenar fullständigt.
Häremot äro graniterna inom länets nordligare kusttrakter af synnerligen
stor praktisk betydelse. Bergartens goda egenskaper, dess frihet från
jord-betäckning ocli den till följd af skärgårdens rika utbildning bekväma
transporten ha gemensamt framkallat den viktiga stenbuggerirörelsen, som under
de senaste ären tagit sådant uppsving, att den numera kan anses likvärdig
med länets bägge äldre, för kusttrakterna utmärkande näringar. Graniten
bearbetas i en stor mängd stenbrott inom bela dess utbredningsområde, i
största utsträckning kanske inom det nordligaste och det sydligaste af
bit-hörande härader, Vette och Stångenäs. Den viktigaste tillverkningen omfattar
gatsten, men äfven brytning af byggnads- ocli monumentsten förekommer.
Största delen af utbytet exporteras, hufvudsakligen till Tyskland och England.
Som bekant är Fisket inom detta län viktigare än i hvarje annan del
at vårt land. Orsaken härtill är utan tvifvel dels det mot Västerhafvct öppna
läget och dels den synnerligen rikt utbildade kusten, som nästan hvar som
helst erbjuder ypperliga hamnar. Häst utveckladt iir fisket i dc mellersta
kusthäraderna (Tjörn, Orusts västra. Stängenäs, Sotenäs, Kville och Tanum):
här är också skärgarden rikast. Här ligga exeeipelvis de stora fiskelägena
Mollösund. Käringön, Gullholmen, Grundsund, 1’iskebäckskil. Grafvarne,
Smögen, Hunnebostrand, Bovallstrand, Fjällbacka och Grebbestad, som alla
hufvudsakligen lefva af fisket. Denna kust sträcka är därigenom den på mnnici-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
