Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36<;
km ic11 at 10nsutredningen.
betänkande.
palsamhällen rikaste trakten i bela vårt lanrl. Till den ärliga inkomst, som
■-vcriges hafsfiske gifver, bidrager Bohuslän vanligen med omkring hälften;
största delen häraf kommer pä sillfisket. I’a grund af dc egendomliga
växlingarna i sillens uppträdande har fångsten gifvit mycket växlande resultat. När
sillen gatt till, har skärgårdsbefolkningen lefvat i öfverflöd, medan det under
mellantiderna rådt, fattigdom. Af de hydrografiska undersökningar, som under
de senare ären företagits tör utrönandet af sillens periodiska uppträdande,
synes framgå, att sillen är bunden vid vissa vattenlager af en bestämd sälta
och en viss relativ temperatur. Om dessa vattenlager genom strömningar i
hafvet sättas i rörelse at, något håll, medfölja sillstimmen passift den
vattenmassa, som omsluter dem. Drifves detta vatten in mot den bohuslänska
kusten, sa blir det godt sillfiske, men ont de hydrografiska, förhållandena gestalta
sig annorlunda, sä att föga eller intet af detta vatten kommer in mot kusten,
blir sillfisket därefter. Detta gällde mera förr än nu, enär sillfisket dä
hufvudsakligen bedrefs med s. k. landvadar, väldiga notar, int il hvilka sillstimmen
stängdes in i fjordarna. Numera bedrifves det viktigaste sillfisket ute till Iittis
med s. k. snörpvadar, stora flytande notar. som hopdragas kring sillstimmen.
Detta fiskesätt har under de senaste ären tagit stort uppsving genom
användningen af fotogenmotorer och därigenom framkallat en betydlig tillverkning
af sådana, t. ex. i Lysekil, där vart lands största fabrik af detta slag finnes.
Ku del af sillen exporteras färsk, och en del insaltas, dock numera i mindre
skala än förr. Da användes äfven betydande mängder för tran- och
guano-beredning. Åtskilliga andra näringsgrenar äro grundade pa fisket, t. ex.
tillverkningen af tunnor, som är en viktig industri för 1’ddcvalla. De flesta
konservfabriker äro belägna i Lysekil. Sillfisket idkas under vintern;
sommartiden fiskas torsk och langa på fiskebankarna väster om norra .lutland,
utanför Norges sydvästkust och i närheten af Shetlandsöarna.
I fråga om länets sjöfart bör framhållas, att handelsflottans storlek
öfverstiger hvarje annat läns äfvensom Stockholms stads. Detta förhållande
beror främst pä Göteborgs stad äfvensom på de öfriga städerna. Om dessa
frånräknas, visar det sig. att den till Kalmar läns landsbygd hörande
handelsflottan i det närmaste uppnår och de skånska länens hvar för sig öfverstiga
den bohuslänska. De flesta fartygen äro smärre segelfartyg, af hvilka en stor
del ombesörjer stenexporten. Att ångfartygen äro sä fataliga beror väl på
konkurrensen frän Göteborg, och segelfartygens relatift små dimensioner torde
åtminstone delvis kunna förklaras af länets skogsbrist; Kalmar län, som ju i
flera afseenden är Bohusläns motsvarighet vid Östersjön, är skogrikt. och dess
segelfartyg betydligt större. Härtill kommer, att många af de bohuslänska
fraktfartygen också äro afsedda lör fiske och äfven därför äro relatift små-
Göteborg. Sammanfattas under Göteborg dess förstäder, till den
utsträckning som sker i Tab. 13!) här ofvan, ägde staden ar 1800 omkring
22,00o inbyggare och ar 1910 omkring 200,000. En dylik folkökning är
ganska betydande; den är ungefär jämförlig, relatift taget, med Hamburgs
under samma tid, eller med tillväxten i Breslau, Dresden, Köln, Nürnberg,
Stettin. Hull o. s. v.; den öfverträffar tillväxten i Köpenhamn, men hinner
icke till jämförlighet med t. ex. München, Leipzig eller Dusseldorf. En
period af mycket ringa, framsteg tör Göteborg var ären 1810/40, efter de
napoleonska krigens afslutande ocb det bohuslänska sillfiskets upphörande. Efter
1850 har utvecklingen varit oafbruten och visar icke ännu några tecken till
större afmattning.
Göteborg har utvecklats till en betydande fabriksstad. Dess handel har
förkofrat* vida mindre. >e vi till införseln, finner man, att ären 1851 üO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
