Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374 emittrationsutrkdninukn. betänkande.
Tal». 146. Några ekonomiska liufvuddata för Älfsborgs län.1
Yrkesfördelning år 1900 (oeh 184ii . [-Älfs-borgs-län.-] {+Älfs- borgs- län.+} Hela riket. Arealens fördelning, produktion m m. [-Älfsborgs-] {+Älfs- borgs+} län. llela riket.
Västergötland, Värmland ocli Småland intaga tydligen en ännu något
ogynnsammare ställning än Östergötland, Blekinge, Skåne, Malland oeh
Bohuslän; mon allt för stora äro differenserna doek icko, åtminstone icke inom
hvardera grupppen för sig. Allra ogynnsammast sta Värmlands oeh Älfsborgs
län till hoks, med en folkminskning af fulla 21 procent på dessa trettio år.
Vi erinra om, att detta innebär, att äfven födelseöverskottet förbrukats,
hvilket bör för denna tidrymd hafva uppgått till vid pass 25 procent eller
däröfver af folkmängden. Man kan därför med säkerhet påstå, att.
utflyttningen Iran Älfsborgs läns jordbrukssocknar efter 1880 motsvarar ej mindre
än vid pass hälften af 188ii års folkmängd.
Inom Älfsborgs läns öfriga socknar äfvensom städerna växte
folkmängden mellan 1805 och 1X65 med 80 procent. Då, såsom nyss nämndes,
tillväxten inom jordbrukssocknarna samtidigt utgjorde 76 procent, framträder här
en relativ jämnhet, som mycket afviker ifrån hvad vi i våra dagar äro vana
vid härutinnan. Till någon mindre del kan detta förklaras däraf, att vissa
såsom industribygder räknade socknar i själfva verket under 1800-talets förra
del ännu lefde hufvudsakligen af jordbruk. Särskildt inom Älfsborgs län, där
en betydande del af den förefintliga industrien är af gammalt datum, liar
dock denna anmärkning mindre betydelse än annorstädes.
Mellan 1880 och 1910 växte folkmängden inom Älfsborgs läns öfriga
socknar» samt städerna med 55 procent. Siffran är icke hög, då
motsvarande genomsnittstal för bela riket är 65 procent. Också hafva industriens
framsteg icke varit synnerligen hastiga i detta län, 0111 man endast undantager de
båda platserna Boras och Trollhättan.
1 J|V »id. 220.
Antal ini), pr kvkm. . 25 13
Folkm. le/rande af:
Jordbruk. <i.....1 67 0» 5367
Industri, : .... 20-66 28 89
Ilandet o. samf., X . . 5*62 10"60
Alin), tjänst m. ni., -i . 6 72 6 84
Inom industrien:
Väfusds-o. beklädnads-,% " iiä il"is
Byggnads-, ’..........3 44 6 »9
kiniiik-tekniik, . . 3*0T I’811
Metallföriidlings-, • . 2*75 4<>x
Näringsmedels-, " . . . I "tia -2-33
Bergverks-, •..........ras 4*00
Sågverks-, ..........•»•«« 8*68
|nil. för litt. o. konst. ■ 0 2fi o 73
Är 1810:
Jordbruk. % .... 005» 80 90
Industri. %..........2 sn 8 54
Handel o. samf . . . 0*80 2’21
Allin, tjänst in. in.. *. 5 90 8:15
Af arealen land:
Odlad jord. .... 1«*74 8»0
Naturlig äng. •,,... 1.02 .’iÉ2«
Skogb&rande mark. 61-17 52-16
Annan mark, 15-27 3568
Produktion pr inb.
Hvete oeh råg. tit. . . 148 144
Aiiiiau spannmål, kg. 887 817
Potatis, kg............8:::. 2X4
Mjölk, kg..............524 54!)
Produktion pr hektor.
Spannmål, dt..........13 54 14 48
Potatis, dt..........102*46 97*B5
A insådda vallar, dl . 37-70 3S’70
> naturlig iing, dt. . . 17*80 15*70
Mjölkprod. pr ko, kg. . 1.558 1,891
FA 100 kvkm.:
Landsvägar, kilom 32*80 13-90
Järnvägar, kilom. . . 6*86 2".I8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
