Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄNSÖFVKRSIKTER. ÄLFSBORGS LÄN.
Ont emigrationen från Älfsborgs län till främmande länder lämnas
■lägra data i tabellen sid. 373. Utvandringen bar allt ifrån begynnelsen
varit synnerligen stark. I nder de tre första årtiondena efter 1850 öfversteg den
riksmedeltalet med 13 à 15 procent, under de tre följande (1881 1010) med
resp. 41, 46 och 31 procent. Ilela antalet emigranter är för de sextio åren
upptaget till 91,712. Häraf gingo 73,635 till främmande världsdelar, 15,74!»
till Norge, 790 till Danmark, 399 till Tyska riket, 279 till Finland ocb
Ryssland samt 854 till andra länder inom Europa (eller okänd ort).
Antalet immigranter är kändt endast för dc senaste fyrtio ären ocb utgjorde
17,179. Häraf kommo 11,371 från utomeuropeiska länder (den högsta
siffran för något svenskt län), 4,622 från Norge, 439 från Tyskland, 302 frän
Danmark och 445 från öfriga länder inom Europa.
När emigrationen iir mycket stark, plägar den ickc variera alltför
mycket från den ena bygden till den andra. Älfsborgs län utgör härutinnan ett
undantag: här har utvandringen uppträdt ovanligt ojämnt. Synnerligen stark
har den varit på Dal. Af de 51,951 emigranterna frän länet under
tjugu-irsperioden 1881.1900 kommo 23,938 från Dalsland, cn märkvärdig
proportion, när man vet, att Dalsland upptager blott omkring fjärdedelen af länets
folkipängd. Men äfven inom Dalsland själft äro växlingarna ganska stora.
Ogynnsam mast står det i emigrationslitteraturen beryktade Sundals hiirad.
Betydligt fördelaktigare sir Tössbo härads ställning, dock i viss mån
försämrad igen genom en stark utflyttning till inrikes orter.
Inom Västgötadelen af länet har Hedvägs härad varit värst hemsökt af
emigrationen; dess siffror äro föga bättre till och ined än Sundals. Äfven
från Gäsene härad har utvandringen varit mycket stark; därnäst följa Kullings,
Ås och Kinds. Inom de öfriga Västgötahäraderna bar emigrationen varit
jämförelsevis lindrig; i Flundre, Vätle, Ale och Bollebygd bar den till och med varit
sällsynt obetydlig. Man igenkänner i flere fall den ej ovanliga åtskillnaden
mellan jordbruksbygder och industribygder. Att trakterna omkring Borås ocb
Trollhättan dock icke höra till de allra mest fördelaktigt ställda, beror på
särmärket för alla större industriorter: att utvandringen där växlar starkt med
konjunkturerna och därför under ogynnsamma tider kan förete mycket höga
siffror. Under sådana tider släppa industriplatserna ifrån sig igen de skaror,
soni under gynnsammare år sökt sig dit från den omgifvande jordbruksbygden.
- Inom de båda stora, jämsides med hvarandra liggande Marks och Kinds
härader kan iakttagits en märkbart starkare emigration frätt många uf de
sydligare socknarna, jämfördt med dc nordligare. Hvarpå detta beror, är oss
obekant.
Näringsverksamheten. Af Älfsborgs läns befolkning ar 1900 hemtade
endast 26 procent sin utkomst af industri, handel och samfärdsel, mot för
hela riket 39 à 40 procent. Trots sin i vissa hänseenden betydande
fabriksverksamhet är länet alltsa säsom helhet betraktadt ännu föga iudustrialiseradt.
Älfsborgs län delar dä också lott med våra öfriga län inom samma kategori,
d. v. s. det af lämnar en mycket betydande utflyttning och i all synnerhet en
stor emigration.
Af Jordbruk eller dess binäringar lifnärde sig ännu år 1900 fullt 67
Procent af länets befolkning. Hela jordbruksbefolkningen inom länet
uppskattades samma år till 187,000 personer. År 1840 hade den utgjort
omkring 196,000 personer. At.t länets befolkning öfver hufvud pa dessa sextio
är ökats, är alltså belt och hållet att tillskrifva industrien och de öfriga
Stadsm annanäringarna.™
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
