Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EMU) It ATIONSIJTRKD.N IN HEN. BETÄNKANDE.
Af länets hela areal upptagas 1!) procent af den odlade jorden, -t’,*
procent af ängen ocb fil procent af skogen. För iinpedimenten ni. in. återstå
alltså blott något mer än lf» procent, hvilket är cn tämligen gynnsam siffra.
Såsom vanligt är åkerarealen störst inom de delar af länet, som till
större delen ligga under den högsta marina gränsen. Till följd häraf är det
som Väne och Flundre samt Itjärke härader äro mera uppodlade än öfriga
trakter af länet- till Västergötland hörande del. Högst i detta afseende star
Väne härad, af hvars bela areal 37 \ utgöra- af odlad mark; hit hör den af
sin hördiga lera utmärkta Tnnhems-lätten. under det att. de bägge andra
nämnda häraderna ha mera sandig jordman och blott äro uppodlade till .’13 %
af bela ytvidden. Motsatsen till detta område utgöra Bollebygds och Vedens
härader, som intaga det. högländta området mellan sjön Mjörn och Viskans
öfre dal. .lordmånen hest ar Intr till stor del at nakna berg och gruskullar,
och akerarealen iir därför blott resp. K och 11 "... Det vidsträckta Kinds
härad, som omfattar de högt belägna gränstrakterna mot Jönköpings län,
utgöres till väsentlig del af berg, grnsåsar. sandmoar och mossar; blott ü \ af
dess ytvidd äro odlad mark. Närmast norr om Kinds härad ligga As oeh
Ked väg- härader, som hvila på samma slags berggrund som Kind, nämligen
järngneis, och äro minst lika högländta, men likväl ha en åkerareal af 1!) v
Orsaken härtill är antagligen, att dessa trakter ligga strax söder om
Falbygdens siluriska bildningar och därför ha långt, mera kalkrik jordmån iin Kinds
härad. Att Marks härad, beläget, närmast väster om Kinds, är långt mera
upp-odladt än detta, förklaras däraf att Viskans bördiga dalgång tillhör Marks härad.
I Dalsland är skillnaden i afseende pa den odlade markens omfattning
högst betydlig mellan a. ena sidan den under högsta marina gränsen liggande,
till mer än halfva -in ytvidd odlade Dalboslättcn (Sundals härad 53 %
åkerjord) och a andra sidan de till större delen ofvan nämnda gräns belägna
bergstrakterna i landskapets inre och västra delar, där exempelvis Vedbo
härad blott har 10 odlad mark. Xordals härad ligger delvis på slätten
utmed Vänern och har därför 30 -„ odlad mark; motsvarande siffra för Valbo
härad, som bland unnat omfattar en bred. öppen dalgång med sedinicutära
jordarter, är 23 %. De olika dalsländska bergarterna ha gifvit upphof till
synnerligen växlande jordman i afseende pa bördighet. Den lättvittrade
ler-skiffern alstrar cn synnerligen fruktbar mark, under det att de områden, där
t. ex. kvartsit utgör berggrunden, äro utomordentligt sterila och därför oupp
odlade. Emellertid bilda dessa bergarter ett sådant virrvarr, att icke en
enda socken, iin mindre något härad, kan sägas öfvervägande höra till
någotdera af dessa bergarters utbredningsområden.
För länet i dess helhet är skörden pr hektar rätt god för höstsäden.
Äfven blandsäd och ärter gifva relatift god afkastning, ocb likaså potatisen.
Svag skörd gifver däremot kornet (som dock odlas ytterst obetydligt) men i
synnerhet länets hnfvudsäde, hafren. Ett område med relatift, höga skördesiffror
bilda de till hvarandra gränsande As, Gäsene. Marks och Vedens härader.
Inom de bägge förstnämnda utöfvar otvifvelaktigt grannskapet till de
siluriska bildningarna inom Skaraborgs län ett, välgörande inflytande; detta
försvagas inom de bägge senare, men här tillkommer i stället industriens
påverkan. I’ä Dal gifver det till mera än halfva sin areal uppodlade Sundals
härad mycket svaga skördar, under det. att. i Valbo härad, som har den
minsta åkerarealen ocb hvars mark otvifvelaktigt har mindre naturlig
bördighet, afkastningen pr ytenhet synes vara stöire än annorstädes på Dal.
Antagligen står detta förhållande i samband med att Suiidal har att uppvisa
största medelstorleken odlad jord pr brukningsdel, nämligen 12-» har, och
Vedbo däremot den minsta, -V i har.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
