Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1.än80pveksiktkk. älfsborgs län.
379
(klyftan mellan husbonde och tjänare). Torpsystemet iiäller pa att försvinna,
hvarigenom mycken odlad jord igenlagts och brist uppstått pa arbetskraft, i
synnerhet vid skördearbetet. Kvinnornas obenägenhet för landtarbcte är redan
omnämndt, ocb det är snart sagdt omöjligt att få mjölkcrskor. Dc manliga
arbetarnas prestationer torde däremot vara bättre än för några årtionden
sedan. — »Ehuru afsättningsförballandcua för landtmaunaprodukterna i denna
ort i allmänhet äro goda, vore det dock af stor betydelse om det kunde
ordnas ej blott en planmässig gemensam försäljning af landets alster utan
äfven för kooperativa inköp af landtmannaförnödenbeter. För det senare
ändamålet bar det ock bildats en förening, som redan trädt i verksamhet,
incn den synes behöfva stöd af allmänna medel för att vidare utvecklas». —
Härefter följer ett uttalande i egnahemsfrågan, för hvilket redogöres i den
allmänna framställningen i dot följande.
Länets Norra Hushållningssällskap skrifver: Inom vissa orter af
om-årdet har hemmansklyfningen fortgått sa långt man kan anse önskvärdt;
inom andra orter åter torde den ännu kunna utan risk tör arbetslöshet eller
klen försörjning af själfva hemmanet, drifvas betydligt längre. Dessa senare
orter lida nu ofantligt af arbetarebrist, och frän desamma har
emigrationsströmmen fyllts, och de visa ännu stor tendens att fylla denna. Den
ekonomiska ställningen hos den klass af hemmansägare, som måste söka cn del
af sin bärgning genom arbete utanför den egna torfvan, har under de senaste
fyrtio åren afgjordt förbättrats, detta pä grund af dels människoarbetets
ofantliga värdestegring och dels lättheten att finna väl betaldt arbete utom hemmet.
Nuvarande biförtjänster för dessa småhemmansägare äro ganska växlande;
så finna de i skogsbygderna boende, pä grund af skogarnas raska omsättning
och skogsprodukternas ökade värde, god biförtjänst genom huggning och
körning i de närbelägna skogarna; i andra trakter skaffas god förtjänst genom
byggnadsarbeten, å andra ät.er genom hemslöjd af en eller annan art. Dc
som ho i närheten af de ganska talrikt förekommande trämasse- och
pappersbruken skaffa sig god förtjänst vid denna industri, och så till sist finner mången
väl betalad biförjänst som grofarbetare vid all öfrig industri samt vid
tegelbruken. Vid tiden för emigrationens början torde det varit förbundet, med
ganska stor svårighet för småhenunausägaren att finna varaktigt arbete
utanför hemmet, på samma gäng detta, arbete betalades mycket lågt. Arbetet vid
denna tid utgjordes hufvudsakligen af skogshuggning, kolning, körslor af kol
ocb järn för bruken saml för vissa orter byggnadsverksamhet och
hemslöjd. Förändringen i biförtjänster kom dels vid omläggningen af järnbruken
till trämasse- och pappersbruk, dels vid kommunikationernas förbättrande,
såsom byggandet af länets goda järnvägsnät och Dalslands kanal, hvilket haft
till följd en ofantlig värdestegring pä skog och skogsprodukter och industriens
uppblomstring. Do mindre hommansägarncs ställning i ekonomiskt afseende
i jämförelse med de större jordägarucs har under senare tider blifvit högst
betydligt förbättrad och mäste nu anses bättre iin de senares, beroende pä att
småbrukaren haft förmanen att kunna sköta sin näring med uteslutande dc
egna familjemedlemmarna, under det att dc stora hemmansägarnc nödsakats
drifva sitt yrke med tillhjälp af lejda arbetare, hvilka till följd af
emigrationen och industriens kraf pa arbetskraft ined ären blifvit allt dyrare.
Torpsystemets försvinnande ökar afgjordt storjordbrukets svårigheter och skadar
hela jordbruksnäringen, ty rekryteringen af kunniga och jordbruksintresserade
arbetare har hufvudsakligen skett frän torpen. Att backstugusittarna, som
oftast äro personer med ovilja för arbete, försvinna, måste räknas -.om en
fördel. — Ehuru emigrationen har sin dryga andel i den knappa tillgängen
på arbetsfolk inom jordbruket, torde dock en del få skrifvas på dels industrien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
