- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Betänkande /
380

(1913) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i:\ii0itATi0Nst TuwtxiNnuN. iiktänkanih-:.

som med sin höga dagspenning suger till sig land (arbetarna, och dels
ungdomens alltmera tilltagande obenägenhet att arbeta i jorden och -tjäna
bönder . Äfven viljan och förmågan att åstadkomma fullgoda arbetsprestationer
är i starkt aftagande. Kristen pa arbetskrafter gör. att endast de allra
nödvändigaste arbetena kunna utföras och att såväl skörden som andra arbeten
ofta försenas. Täckdikning, stenbrytning, odling och andra grundförbättringar
höra till sällsyntheterna. Med afseende å jordbrukskrediten måste man
säga. att hypoteksinstitutionen numera tillfredsställer alla rimliga anspråk.
Men en annan sorts hypotisering, den, att jordbrukaren genom sättande af
bela eller viss del af skörden i pant i lagerhus och mot denna pant kan fa
korta lån. är ett kraf som alltmer tränger sig fram. Pa samma gäng
jordbrukaren härigenom fingo större frihet att invänta höjdkonjuukturcrna, skulle
det bidraga till att mangen landtman i rätt tid kunde afsluta sina utarbeten
pä höstan och ej, såsom nu ofta är fallet, måste försätta dessa för att leve
rera en förskottslikviderad vara. Ett annat önskemal har länge varit
ordnandet af lundtmannaproduktcrnas försäljning pä ett sätt som kunde
tillförsäkra jordbrukarne (särskildt de mindre) full valuta för deras varor. I en
del inköpsföreningar har ock redan frågan om gemensam försäljning af
jordbruksprodukter börjat dryftas. Angående Sällskapets uttalande i
cgna-hemsfragan och beträffande skifteskostnaderna jfr den allmänna framställningen i
det följande. Slutligen framhålles såsom emigrationsorsak och såsom ett
binder för återinvandringen det hänsynslösa förtryck, som pa den enskilde
individen utöfvas af fackföreningar och arbetareorganisationen i allmänhet..

Jägmästaren Mauritz Berggren i Dalslands revir framhåller, att
skogsbruket, som i midten af förra århundradet drefs uthålligt och förnuftsenligt
samt lämnade ortsbefolkningen en jämn och säker inkomst, nu har öfvergått
till skogssköfling. Medan denna pågår, har visserligen icke blott ortens bofasta
befolkning utan jämväl en mängd lösa arbetare sysselsättning och inkomst,
men efteråt tinnes för ett Herta) invånare ingen möjlighet att i orten fa sin
bergning. A gärdar, diir skogssköflingen gått fram, förfalla bostäder såväl
för människan som husdjuren, trefnaden upphör, och gårdsfolket emigrerar.
Först de vuxna sönerna och döttrarna, efter dem följa de yngre syskonen och
till sist. ofta föräldrarna. — En stor kontingent till utvandrareströmmen lämna
torparna. Där skogen sköflats, finnes ej längre för dem den jämna
arbetsförtjänsten, men afgälden för torpet står kvar. Mångenstädes utläggas torpen
till skog. Tyvärr sker så äfven å statens skogsdomäner. A kronoparken
Kroppefjäll, omfattande cirka tre tusen hektar, fanns förr en mängd torp; nu
äro de flesta utlagda ocb torparna afflyttade. Följden har blifvit alt för
närvarande saknas folk till utförandet af behöfliga skogshuggningar och andra
arbeten, till stor förlust för staten. Eu bättre skogsvård oeh intensivare
skogsskötsel jämte torpens bibehållande och anständiga bebyggande, hvarförutan
ett intensivare skogsbruk ej kan införas, skulle bidraga att hejda emigrationen
och folkmängdens förminskning.

Kronolänsmannen i liolicbygds härad. Jolin Mellen, skrifver: »Allmogen
har i regel ej sin tillräckliga utkomst af jordbruket, ehuru detta under senaste
årtionde delvis ryckts upp till mönstcrgårdar, i synnerhet å slättbygderna inom
Bollebygds och Björketorps socknar, utan fastmer är det dou rika
skogstillgången som utgör befolkningens existensmedel. Binäringen slöjd, för tillverkning
af enklare möbler, laggkärl och korgarbeten m.m., utöfvas nästan i hvarje hem,
där den äfven inbringar sä stora förtjänster, att man med trygghet kan påstå,
att befolkningen i stort sedt iir välburgen. Torp- och backstugasystemet har
här nästan försvunnit; däremot förekomma köp af afsöndringsliigenheter för all
tid i ganska stor skala. Alla vilja helst bli sina egna, och bland dem, som detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubetanka/0394.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free