Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I. A N 80 F V EKS IK T K K. ÄLFSBORGS LÄN.
Utvandringen, som från början och under en läng följd af är hade sin
grund i ett verkligt behof, saknar numera sådant, berättigande. Det återstår
visserligen ännu mycket, innan dalbon kan sägas vara au niveau med tiden,
meu jordbruket har dock gjort sådana framsteg, att man alldeles icke
behöfver befara bristande tillgång pä existensmöjligheter, äfven om befolkningens
numerär högst väsentligt skulle ökas. Småbruksrörelsen, rätt tillämpad, öppnar
oanade utsikter i detta afseende. Landskapet erbjuder rika tillfällen t.ill
sådana småbruks förvärfvande. Eu mängd torplägenheter, förut nedlagda,
kunna äter upptagas. Eu på senare tiden uppblomstrande industri kan bereda
arbetsförtjänst åt mänga. .la. tillgängen pa arbetskraft motsvarar icke på
långt när behofvet. Detta gäller framför allt jordbruket. Dess största
svårighet för närvarande härrör utan tvifvel af brist på arbetskraft. Bonden kan
icke erhålla det behöfliga antalet arbetare äfven under erbjudande af de
fördelaktigaste villkor. Under sädana i grund förändrade förhållanden måste
den likafullt ständigt pågående utvandringen betecknas såsom obehöflig och
för landskapet, högst skadlig, äfven 0111 man erkänner värdet af, att mänga
emigrantor efter några års förlopp återvända till hembygden med en samlad
styfver och sedan sia sig ned där som jordbrukare. Den, som vill arbeta
och sköta sig ordentligt, har ingen svårighet att vinna sin utkomst, och vill
någon utflytta, sä erbjuder värt land pa många andra orter rika tillfällen
till arbetsförtjänst. Emigrationen till Amerika frän dessa bygder är numera
endast ett okynne. Men befolkningen har så vant sig vid Amerikaresor, att
det gått ilen i blodet. Det hör till saken, att ungdomen skall göra en tripp
till Amerika. Släktingar och vänner där ute ligga också åt do hemmavarande
att. komma dit, öfver, och skicka för sådant ändamål bådo penningar och
biljetter. Inte heller förstå föräldrarne alltid att göra hemmet så. tilldragande
eller att gå de ungas berättigade önskningar sä pass till mötes, att barnen
riktigt trifvas i föräldrahemmet och växa fast vid hembygden. Nog kunna
barnen vara pockande och uppstudsiga, men äfven föräldrarne fordra ofta för
mycket och gifva för litet. De fordra mången gäng äfven af de vuxna barnen
en fullständig underkastelse och obetingad lydnad. De fordra ett oaflåtligt,
strängt arbete. De medgifva ingen som helst frihet och själfständighet, hvarken
inåt eller utåt. Inga förströelser äfven af oskyldig art tillåtas, ingen
ytterligare utbildning hvarken i bokliga kunskaper eller praktiska färdigheter.
Hur mången ung man och kvinna, hos hvilka kunskapstörsten och
själfstän-dighetskänslan vaknat, hafva icke drifvits öfver till Amerika, dä hemmet visat
sig hvarken första eller vilja tillmötesgå sådana kraf. — Att en oeh annan
yngling, för att undgå den afskräckande värnplikten, tidigare än ban ämnat
lämnat hemlandet, torde ock böra erkännas.;
Länets Förste provinsialläkare, d:r Nils Englund skrifver: »Befolkningens
lefnadssätt och vanor, med i viss män undernäring, samboende i ett ständigt
öfverfylldt och belamradt rum utan trefnad, alstrar onekligen en tryckt
stämning, med sänkt lifsmod och lifskraft och företagsamhetslusta att gripa sig
kraftigt an med något företag hiir hemma. De vuxna barnens ställning i
hemmen a landsbygden drifver lätt barnen ur hemmen. Intet eget krypin,
där de äro sina egna; ingen egentligen själfständig ställning; ingenting som
de kunna kalla sitt eget., sin egen välfångna lön. Fädernehemmets
vidmakthållande, eventuellt förkofran, kan visserligen utlofva vinst framdeles, men
ger sällan något, för tillfället. För att bli själfständig måste sonen eller
dottern bort. Fabriker locka, städerna locka, o. s. v. Jordbraket lockar föga
ännu, icke därför att arbetet är motbjudande, utan mycket därför, att
drängstugan, statarebostaden eller torpstugan ter sig allt annat än vårdad och lockande.;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
