Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I/ÄNSÖFVER,SIKTER. SKAHABORiiS LÄN. 387
Tal). 147. Folkökningen i Skaraborgs hin från 1810 till 1010.1
Ären [-Folkmängd-] {+Folk- mängd+} viil periodens slut:. [-Folkökning. FOdclsc-öfver-skott. Omflyttnings-resultat.-] {+Folk- ökning. FOdclsc- öfver- skott. Omflytt- nings- resultat.+} I) ä Inrikes. räf Utrikes. ’
1810...... 136,848
1811 20 .... 14K.872 + 12,024 10,901 + 1,123 + 1,123 —
1821 30 .... 167.667 + 18,795 19,855 — 1.060 — 1,060 —
1831 40 .... 181,389 + 13,722 14,80* — 1.086 — 1,086 — •
1841/50 .... 200,269 + 1S.K80 21.132 — 2,252 — 2.252 —
1851/60 . . 222.561 + 22,292 26.243 — 3,951 _ 3.249 — 702
1861/70 .... 243,939 + 21,378 83,754 —12,376 — 6,786 — 5,590
1871 KO 258.289 + 14,350 33,745 19.395 — 13.307 — 6,088
1881 90 .... 246.722 — 11.5(57 29,792 — 41,359 _ 19,869 _ 21.490
1891 (10 . 211.069 _ 5,653 21.695 — 27,348 _ 17,856 _ ’.».492
1901/10 .... 241,284 + 215 17,167 —17.252 — 9,968 — 7,284
i allmänhet låga kalkbalt. Detta sistnämnda förhållande kan ju synas
öfverraskande i ett län, rikt p& kalkstensbergarter, men liar sin förklaring däri
att slätten i stort sedt ligger norr ocb väster om dessa bergarter. I
Öfverensstämmelse med inlandsisens rörelseriktning har dessa bergarters kalkbalt
hufvudsakligen spridt sig at göder och sydväst och härigenom mera medverkat
til! Älfsborgs och Hallands läns bördighet än till den egna bygdens. Det är
egentligen sydväst om Kinnekulle som slättbygdens leror ha någon större
kalkhalt, särskildt i IviuncfjUrdings och Skånings härader.
Torfmarker upptaga en betydlig del af länets areal, nämligen tVa
Till sin beskaffenhet äro de i hög grad beroende af den underliggande
berggrunden. Inom de delar af länet, där denna består af järngneis, motsvara
de mossarna inom t. ex. västra Smaland och äro därför hufvudsakligen
lämpliga för tillverkning af torfströ, mindre för odling eller såsom bränsle. De
kärrartade bildningarna, som bättre lämpa sig för dessa sistnämnda ändamål,
utbreda sig hufvudsakligen på silnrområdet, alltså i do centrala och södra
delarna. Ehuru nog flertalet af de större kärren äro uppodlade, finnas ännu
mänga, som torde synnerligen väl lämpa sig för odling. I dessa skogfattiga
trakter träffas öfven de ypperligaste bränntorfsmossar, som numera ganska
allmänt tagits i anspråk.
Klimatet är till följd af den mindre höjden öfver hafvet betydligt torrare
och varmare än i Älfsborgs län, oaktadt ju det sistnämnda är sydligare beläget.
Folkmängden i Skaraborgs län uppgick ar 1750 till 07,000 personer,
år 1810 till 137,000, och år 1910 till 241,000 personer. Folkökningen var
i äldre tider i regeln medelmåttigt stark, stundom däröfver, men blef efter
1865 svagare. Med året 1880 inträdde en period af ihärdig folkminskning,
som icke med visshet kan sägas hafva upphört ännu, om ock de allra senaste
ären hafva medfört en oväsentlig tillväxt. År 1865 omfattade länet nära 58
promille af Sveriges hela folkmängd; numera har denna andel nedgått till
endast 44 promille.
Inom länet bar barnrikedomen inom familjerna alltid varit och är fortfarande
ganska hög. Numera äro också dödlighetsförhällandena gynnsamma, hvilket
de näppeligen voro i äldre tider. Men den synnerligen starka utnyttningen
1 LänBgränKerna iiro hiir nnifierade (sftsom i Hilaga V. Tah. 68). oeh talen förete
diirfiir smärre skiljaktigheter mot t. ex. samma bilagas Ta b 30 och 31 eller tabellen
»id. 213 hiir ofvan. ’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
