Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400 KMIGRATIONSUTKEDNINGEN. BETÄNKANDE.
Tub. 158. Folkökningen i Värmlands län från 1810 till lülO.1
Ären [-Folkmängd-] {+Folk- mängd+} vid periodens slut. [-Folkökning. Födolse-öfvcr- Omflyttnings–] {+Folk- ökning. Födolse- öfvcr- Omflytt- nings-+} I) ä r a f
skott. resultat. Inrikes. Utrikes.
1810..... 136.384
181120 .... .118,801 ~ 12,117 14,414 — 1,997 — 1,997 —
1821/30 .... 173.505 + 24,704 24.975 — 271 — 271 —
1831/40 .... 196,336 + 22,831 23,918 — 1,087 — 1.087 —
1841 50 .... 222.667 + 26,331 2*,348 — 2,017 — 2.017 —
1851 60 .... 248,020 - 25,353 31,780 — 0.427 — 0,097 — 330
1861/70 .... 261,275 + 13,255 32,971 — 19,719 — 9,140 — 10,579
1871 80 ... . 269,254 + 7.979 34,597 — 20.618 — 10.200 — 10,418
1881 90 ... . 254,045 — 15.209 28,891 — 44110(1 — 15,315 — 28,785 14,628 i
1891 (K) .... 254,284 + 239 22.026 — 22,387 — 7.759 —
1901/10 .... 200.135 + 5,851 21,924 - 16.073 — 1,423 — 14,050
inom öfriga trakter af det stora sydvästsvenska gneisomrädet, exempelvis i
vissa delar af Småland, Västergötland och Halland; äfven där har gneisen
mera gifvit upphof till sand än lera, alltså ett för växtligheten ogynnsamt
förhållande. Härtill kommer i Värmland bristen pä kalkstenar. Såsom förut,
blifvit papekadt, saknas dylika bergarter, om man undantager urkalkstenen i
Filipstads bergslag, och till följd häraf äro länets jordarter mycket svagt
kalkhaltiga. Af hela det mellansvenska låglandets slättbygder är
Värmlandsslätten gifvetvis fattigast på märgel.
Enligt äldre uppgifter skulle 1 1 i af länets areal utgöras af torf
marker, men enligt Mosskulturföreningens nyligen publicerade mätningar måste
detta tal reduceras till fre en siffra, som af flera orsaker synes vara
betydligt säkrare. Största relativa arealen ha Väse, Ölme och Visnums härader,
alltså kusttrakterna vid Vänerns nordöstra del. I)et stora flertalet torfmarker
inom länet består af mossar med vanligen djup hvitmosstorf; tillverkning af
torfströ har under de senare åren tagit mycket stort uppsving och bedrifves
på flera ställen fabriksmässigt. Däremot saknas för bränntorfsberedningen
i större skala lämpliga mossar. Tillgången på odlingsbara, mindre mossar
är icke ringa, men samtliga lida af länets allmänna kalkbrist.
I klimatiskt afseende råder en betydlig skillnad mellan länets nordliga,
högt belägna delar och slättbygden nere vid Vänern. De förra ha ett långt
bistrare klimat, med kort vegetationsperiod; däremot har exempelvis Karlstad
under tiden mars—september högre temperatur än Stockholm.
Folkmängden inom Värmlands län år 1750 kan beräknas till ungefär
96,000 personer. Värmland var då förenadt med Örebro län, och uppgifter
för hvartdera länet föreligga icke. Är 1810 var Värmlands läns folkmängd
136,000 personer, och år 1910 uppgick den till 260,000.
I stort sedt har Värmlands län följt samma spär som Skaraborgs
och Älfsborgs: med stark folkökning i äldro tider, och långvarig
folkminskning eller stagnation i vara dagar. Den starka folkökningen var i Värmland
ännu kraftigare utpräglad än i de båda andra länen. Ensamt på de trettio
ären mellan 1820 och 1850 växte Värmlands läns inbyggarantal från 149,000
till 223,000, eller med i det närmaste 50 procent.
1 l.änsgränserna äro här nnlfierade (såsom i Bilaga V. Tab. 68), oo.li talen förete
därför smärre afvikelser mot t. ex. samma bilagas Tab. 30 och 31 eller tabellen sid.
213 här ofvan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
