- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Betänkande /
405

(1913) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bÄNSÖFVKRSIKTEH. \ 4KM1.ANDS h’\N.

•105

Hå vi till Värmland- öfriga socknar (än jordbruks-) samt. till .städerna,
tinnes dessas sammanlagda folkmängd under den första bär afsedda perioden,
eller ären mellan 180;"> och 186.1, hafva ökats med 9.1 procent. Motsvarande
riksmedeltal för samma nrtsgrupp var 86 procent. Under denna tid höll alltså
Värmland fullt måttet. Annorlunda ställer sig saken för tidrymden från 1880
till 1910. Här är gruppens ökningssiffra för bela riket 05 procent, men för
Värmland endast 36 procent; denna siffra Sir jämnhög med grannlänet Örebros,
men annars en af de lägsta i vårt land. Orsaken är tydligen i bägge dessa län, att
den gamla bergverks- och bruksrörelsen under senaste årtionden gjort endast
obetydliga framsteg, kvantitatift taget.. En del under dessa ar nyuppvuxen
industri inom andra branscher har ej förmått uppväga denna den gamla
industriens svaghet.

Af tabellen sid. 400 framgår, att deu förr så betydande utnyttningen från
Värmland till inrikes orter under senare tider nästan upphört. Under
1870-och 1880-talen förlorade Värmland endast pä detta sätt ett antal af resp.
16,000 och 1.1,000 människor. För årtiondet 1901,10 är samma förlustsiffra
kna]|pt 1,500. Upponbarligen beror detta åtminstone delvis därpå, att den
norrländska trävarurörelsen, där värmlänningarna fordom spelade en sä
betydelsefull roll, i våra dagar ej vidare har behof af arbetskrafter utifrån, ja ej
ens kan gifva arbete ät Norrlands egen befolkning. För värmlänningen innebär
detta förhållande tydligen en ny maning till emigration.

För emigrationen frän Värmland lämnas en dol närmare data i tabellen
sid. 403. Under samtliga de senaste sextio ären hafva uppgifvits 97,234
emigranter; af dem gingo 77,714 till utomeuropeiska länder, 17,706 till
Norge, 239 till Danmark, 704 till Finland och Ryssland, 147 till Tyska
riket och 724 till andra länder inom Europa (eller okänd ort).
Immigranternas antal är kändt endast, för de senaste fyrtio åren och uppgår till 17,844,
hvaraf 9,308 från utomeuropeiska länder, 7,5.13 från Norge, 133 från
Danmark och 85.1 från öfriga europeiska länder.

Utvandringen till främmande världsdelar har alltifrån 1860-talet varit
synnerligen hög i Värmland, — under de. båda första årtiondena resp. 27 och
22 procent högre än riksmedeltalet, under de tre senaste resp. 56, 51 och
75 procent högre iin rikets tal. Deu stegrade öfvervikten för senaste årtiondet
(1901 10) torde sammanhänga med det förut påpekade upphörandet, nära nog,
af utflyttningen till inrikes orter och minskningen äfvenledes af utvandringen
till Norge. Under ären 1901 10 utgjorde utvandrarna från Värmland till
Norge ett, antal af 2,218 personer, men invandrarna från Norge till Värmland
2,846, alltså till och med öfvervikt för den senare riktningen.

Af länets olika härader har Jösse varit svårast hemsökt af emigrationen.
Ovanligt lindrig har denna däremot varit i Älfdals nedre.’ tingslag (med
Udde-holmsverken). Öfriga härader förete mindre olikheter inbördes. Under
1890-talet taget för sig lämnade Fryksdals nedre tingslag deu största emigrationen,
större till och med än Jösse härads. För de senaste tio ären föreligga ännu
icke några häradssiffror, endast länssummorna.

Näringsverksamheten. Af Värmlands läns befolkning är 1900
hämtade 29 procent sin utkomst, af industrien, handeln eller samfärdseln, och
trots Värmlands gamla berömda bergverks- och bruksrörelse är detta ott lagt
tal. Motsvarande riksmedeltal var 39 å 40 procent. Lägre tal än
Värmland företedde i mellersta och södra Sverige Kronobergs, (iottlands,
Kristianstads, Hallands, Älfsborgs och Skaraborgs län, samtliga, liksom Värmland,
utvandrings- eller utflyttningslän af första ordningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubetanka/0419.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free