- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Betänkande /
408

(1913) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EMIGRATI0N8DTRED NINGEN.

BETÄNKANDE.

atskilliga, särskildt i det angränsande Älfdals härads nedre tingslag.
Däremot äro järnbruken mera spridda och till sitt läge väsentligen beroende af
tillgången pa vattenkraft. Flera bruk ligga i Färnebo härad, t. ex.
Storforsverken, Lesjöfors och Nykroppa bruk m. fl., vid vattendrag kommande
från de många bergslagssjöarna. Vid Klarälfven och dess tillflöden ligga
flera af länets största järnbruk, såsom Uddeholms- och 1 lagforsverken i
Älfdals härads nedre tingslag samt. Mölnbacka och Munkfors järnbruk i Kils
härad. — Tillgångarna pa tekniskt användbara bergarter äro mycket obetydliga;
blott glimmerskiffern vid Glafva, som brytes såsom takskiffer, samt hyperit,
som vid Ölme, väster om Kristinehamn, brytes som s. k. svart granit,
förtjäna påpekas.

Såvidt af de ofullständiga uppgifterna rörande Sveriges f iske framgår,
lämnar Värmlands läns insjöfiske större afkastning än något annat läns.
Största delen af utbytet hämtas från Vänern. Da intresset för fisket synes
vara i stigande och Värmland hör till \åra sjörikaste landsdelar, torde ett
uppsving inom denna näringsgren icke vara osannolikt

I afseende pa järnvägsförbindelser är största delen af länet mycket
illa lottad. Brnkstrakterna i öster ha visserligen ett ganska tätt järnvägsnät,
men väster om Klarälfven äro kommunikationerna desto sämre.
Värmlandsnäset nere vid Vänern öfvertväras af banan Göteborg—Falun, och Västra
stambanan genomskär äfven denna del af liinet — det är allt. Fryksdalen,
Glafsfjorden breda, tätt bebyggda dalgång och gränstrakterna mot Dalsland
sakna ännu järnvägar; mellan Kil och Torsby är dock järnväg under byggnad.
Det är naturligt, att dessa landsändar ha mycket att hoppas af nu föreslagna
tvärbanor i förbindelse med redan befintliga hafvudlinier.

Värmlands kommuner tyngas af en ovanligt tryckande fattigvård. I’r
fyrk räknadt äro utgifterna härför större än i hvarje annan del af värt land.

Af länets städer är Karlstad numera rätt betydande som handelsstad,
tack vare goda sjö- och järuvägskommunikationer. Äfven industrien är
representerad. Ar 1800 ägde staden något öfver 2,000 inb., och för
närvarande 18,000. Tillväxten har varit, tämligen jämn, med undantag för
188o-talet. da den var obetydlig, i samband med bela länets ekonomiska stagnation
under detta ogynnsamma årtionde. Under 1870-talet samt under den senaste
tiden, efter 1890, har Karlstads folkmängd vuxit ovanligt raskt. — Kristi
nehamn har haft betydelse såsom förmedlare af afsättningen för den
värmländska bergslagen. Staden utvecklades ganska raskt under den äldre
bruksrörelsens sista årtionden, eller 1851/1880; däremot var folkökningen
långsam under 1880- och 1890-talen. De senaste åren har den stegrats ånyo.
Filipstad är medelpunkten för den värmländska bergslagen mon liar ickc
vunnit någon större betydelse i traktens ekonomiska lif. Arvikas utveckling
i industriellt afseende har under de senasto årtiondena varit betydande.

I Emigrationsutredningens Bilaga XVII äro offentliggjorda uttalanden
i ämnet af länets Hushållningssällskap, kronolänsmännen i Fryksdals härads
öfre tingslag och i nedre tingslagets västra distrikt, pastorsämbetena i Kila
och Fryksände samt provinsialläkarne i Näs, Kil och Töcksmark.1

Länets Hushållningssällskaps förvaltningsutskott, skrifver bland annat:
»Söner och döttrar till ägare af mindre egendomar, hvilka vid föräldrarnas
död se omöjligheten af att vinna sin bergning på den ärfda gården, hafva att
välja pä att. söka sig in vid industrien eller söka sin lycka i annat land.
Med deu oerhörda höjning i arbetslönen, som de sista åren medfört, iir det

1 Jfr sid. 224 här ofvan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubetanka/0422.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free