Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄNSÖFVBKSIKTKIt. ÖHKBItO LÄN. 113
Tab. 158. Folkökningen i Örebro län från 1810 till 1910.1
Åren [-Folkmängd-] {+Folk- mängd+} vid periodens slut. [-Folkökning. Födelseöverskott. OmHytt-• uingä-rrsnltat.-] {+Folk- ökning. Födelse- över- skott. OmHytt- • uingä- rrsnltat.+} Däraf Inrikes. Utrikes.
1810..... 96,327
1811/20 .... iik),S2:! + 4,496 7,931 — 3,435 — 3,435 —
1821/30 .... 116,665 + 15,842 16,858 1.016 1,016
1831/40 .... 125,450 - 8,785 12.701 3,916 3,916 —
1841/50 .... 138,103 + 12,653 15,635 2,982 2,982 —
1861/60 .... 152,055 •- 13,952 19.329 5,377 4,970 — 407
1861 70 .... 168,24.") - 16,190 23,326 — 7,136 3,166 — 3,670
1871 80 ... . 182.974 + 14.729 25,973 — 11,244 6,565 4.679
1881/90 .... 183,255 •4- 281 23.629 — 23,348 — 9,976 — 13,372’
1891/00 ..... 194,924 r 11,669 22.644 10,975 — 5,426 5,549
1901 10 ... . 207.021 • 12,097 21.628 9.531 3,682 5.849
närmast, ofvan skiifrrlagret. afsatta kalkstensbergarterna ha sin största
utbredning vid det kamhrisk-siluriska områdets västra, gräns; i de finsta afseenden
öfverensstämma de med våra öfriga silurfält särskildt i Östergötland och pä
Falbygden i Västergötland.
Bland länets lösa jordarter är morän vanligast, särskildt, inom de mera
högländta trakterna, alltså norr, väster och söder om Nerkesslätten
(Bergslagen, Kilsbergen, Tiveden neil Tylöskogen). Till sin sammansättning beror
moränen af berggrunden, ur hvilken den bildats, och hestår alltså vanligen af
urbergsfragment inom de mera högländta trakterna. Inom de
kamhrisk-siluriska bergarternas område består den hufvudsakligen af brottstycken af dessa,
särskildt af sandstenar; inom de sydligare delarna, af området, hufvudsakligen
i Askers, Sköllersta, Kumla och flarderno härader, är den dock starkt
kalk-haltig, härigenom antydande sitt ursprung fran den siluriska kalkstenen.
Under kvartärtidens senglaciala skede lag större delen af länet under
ishafvets nivå; blott i högtrakterna reste sig några uddar och öar ofvan dess
yta. En följd häraf är att ishafsaflagringar, särskildt lera, intaga betydliga
områden af länet. Dess största utbredningsområde är Närkeslätten; här är
den ofta rätt kalkhaltig (märgel), men merendels är dön täckt af yngre leror,
baltisk insjölera och östersjölera, hvilka därför utgöra den vanligaste
åkerjorden.
Toifinurl.er uppgifvas omfatta 11 \ af länets ytvidd. l’å slättbygden
äro de numera jämförelsevis fåtaliga, enär under tidernas lopp en mängd kärr
befunnits utgöra lämplig kulturmark och därför uppodlats. 1 de mera ber
giga trakterna dominera högmossar, som flerstädes utbreda sig och därigenom
försnmpa kringliggande mark. Dessa mossar lämna ett så godt som
outtömligt material tör tillverkning af torfströ; däremot är tillgängen pä torf,
tjänlig till bränsle, relatift obetydlig. Genom sjösänkning ha åtskilliga
sumpmarker gjorts odlingsbara; det största företag af detta slag icke blott i vårt
land, utan i hela Europa, är sänkningen af Hjälmaren och Kvismarsjöarna
’n. fl. Härigenom vann Örebro län mer än 14,000 hektar odlingsmark.
Klimatet är åtskilligt hårdare i länets nordliga, mera högländta delar,
än på Närkesslätten, och förstnämnda trakter äro särskildt om hösten mera
1 liünagrünöcrini iir» här unillerude (såsom i It i t aga V, Tab. fi8), och talen förete
ilSrlSr smärre afvikelser frän t. ex. snmmn bilagas Tab. 30 oeh 31 eller tabellen sid.
213 bär ofvan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
