- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Betänkande /
419

(1913) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lXnsöfve rs i k ter. Örebro län.

410

A fkastningen pr ytenhet. är i medeltal för hela länet jämförelsevis lag;
af hela det mellansvenska låglandets område ger blott Värmlandsslätten mindre
spannmål pr hektar. Säkerligen orsakas detta i någon män däraf, att
slättbygdens märgellager blott sällan äro åtkomliga, utan oftast täckas af yngre,
relatift djupa och kalkfattiga leror. Lägst synes jordbruket stå i de västliga
bergslagstrakterna, under det att de östliga gifva högre skördar. Antagligen
står detta förhållande i samband därmed, att i väster de ofruktbara
leptit-bergarterna ha större utbredning, hvarjämte äfven svårförvittrade porfyrer där
förekomma, under det, att i de östliga delarna graniter ha större utbredning.
Det lilla till silarområdet hörande Hardemo härad företer ingalunda någon
öfverlägsenhet beträffande afkastningen, kanske därför att. brukningsdelarna
bär i medeltal äro större än inom länets öfriga härader.

Kreatursstocken har under de senaste hundra åren ökats ganska
obetydligt. Att antalet oxar och får till och med minskats, är dock icke något
för detta län egendomligt. Mjölkproduktionen pr ko (1,8lf) kg.) hinner icke
riksmedeltalet, som uppgår till 1,801 kg. Det låga resultatet i detta
hänseende åstadkommes dock egentligen af Bergslagen; på Nerkesslätten är kornas
■njölkafkastning i regeln öfver medelmåttan.

Brukningsdelarnas medelstorlek uppgår till något öfver 11 hektar
åkerjord på hvarje; öfven i detta fall står länet rikets medelproportion (10
hektar) nära. Af samtliga jordbrukare äro 20 % arrendatorer; rikssiffran
är något lägre, eller 15 %.

Örebro län är ganska rikt skogbevuxet, nämligen i medeltal G4 y af
hela ytvidden. Skogfattigast är naturligtvis Närkesslätten, där Ilardemo
härad uppisar lägsta talet, 33 K. Motsvarande tal för Askers härad är 47
alla öfriga ha mer än halfva arealen skogbevuxen. Bergslagshäraderna ha
minst 70 % skogsmark. På grund af områdets inlandsläge äro
timmerHott-11 ing och -export jämförelsevis obetydliga; de största sågverken äro vanligen
förenade med järnbruken, t. ex. Hällefors och Laxå. Icke heller
trämasse-och pappersindustrien har tagit större omfattning; några viktiga anläggningar
:’f detta slag finnas dock, exempelvis Örebro pappersbruk (i Almby socken),
Stjärnfors (Nya Kopparbergs bergslag) och Frö vifors (Fellingsbro härad).
Skogarna i bergslagshäraderna ha sin största betydelse såsom kolskog för de många
hyttorna och järnbruken.

Industrien. Den rikliga tillgången på vattenkraft i bergslagen
användes naturligtvis mest vid järnbruken, stundom med hjälp af elektrisk
kraftöfverföring, som här tillämpades för första gången i Sverige. Länets största
elektriska kraftstationer träffas vid Svartälfven i Karlskoga bergslag, nämligen
Brattfors och Skråmforsen, hvarifrån kraften öfverföres till Örebro ni. fi. orter.
Ilär har äfven anlagts ett elektriskt smältverk för framställning af stål. På
Närkesslätten har elektrisk kraft användts i jordbrukets tjänst tidigare än
annorstädes i vårt land.

Inom Örebro läns nordvästra delar är järnmalmsbrytningen mycket
betydande; af de mellansvenska länen öfverträffas det i detta afseende blott af
Kopparbergs län. Då emellertid som bekant en stor del af den i sistnämnda
’än brutna malmen exporteras (Grängesberg), intager Örebro län första
rummet beträffande tackjärnsproduklionen. Masugnarna äro tämligen jämt
föl-delade öfver länets bergslagsstrakter; do största anläggningarna af detta slag
träffas dock längst i väster, nämligen Hällefors samt Bofors och Degerfors.
Mod dessa äro äfven högst betydande järnbruk förenade, och dylika äro för
öfrigt anlagda vid alla de större vattendragen i dessa trakter; sydligast ligger
det stora Laxå bruk. Bland de många järnbruken i länets nordligaste del

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubetanka/0433.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free