Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420
E.M IG RATIONSUTit lODNINGKN.
BETÄNKANDE.
Sr Hängbro det förnämsta. I)en zinkmalm, som brytes vid Åmmeberg,
nedsmältes icke i Sverige, utan exporteras till lielgien.
Bland länets urkalkstenar ha naturligtvis många funnit användning för
masugnarnas behof, och äfven för bränning af kalk brytes kalksten af detta
slag. lin hithörande bergart, Iikebergsmurmor, har under de senaste ären
brutits till byggnadssten, hvarpå Dramatiska teatern i Stockholm lämnar
exempel. Af öfriga urbcrgarter har blott lerskitfern vid Grythyttan ekonomisk
betydelse; den användes till takskiffer. Viktigare äro do kainbrisk-siluriska
bergarterna, särskildt kalkstenen, som vunnit användning till åtskilliga
sten-huggeri arbeten och brännes i ej obetydlig mängd för såväl teknikens som
jordbrukets behof. Till dc viktigaste kalkstcusbrottcn höra Yxhult och Länna
jämte åtskilliga andra. Till bränsle i kalkugnarna nyttjas alunskiffern. Den
kambriska sandstenen har hittills blifvit föga använd; den brytes dock,
exempelvis vid Sjötorp, öster om Örebro. Någon cementfabrik har ännu icke
anlagts, oaktadt tillgäng på både kalk och lera tinnes.
Till följd af sitt centrala läge och de mänga järnbruken och grufvorna
är Örebro län rikligare försedt med järnvägar än hvarje annan del af vårt
land norr oin Skåne och Illekinge.
Länets städer äro mycket obetydliga, med undantag för länsliiifvudstadeii.
Örebro ägde något öfver ii,000 inb. år 1800 men hade ännu år 1840 ej hunnit
längre än till något öfver 4,000.. Under 1H40 talet begynte den raskare
utvecklingen, som sedan i det bela fortsatt till våra dagar och nått sin kulmen
under dc sista tjugu ären. Folkmängden öfverstiger numera 30,000 personer;
inräknas förstäderna, torde den uppgå till 35,000. Staden utvecklar sig
alltmera till en centralpunkt för de inre delarna af Mellansverige. Örebro är
därför i första rummet en affärsplats, men — ehuru åtskilliga
fabriksanläggningar finnas — icke någon utpräglad industristad.
I Emigrationsutredningens Bilaga XVII äro offentliggjorda uttalanden
i ämnet af länets Hushållningssällskap samt af provinsialläkaren i Lindesberg.1
Hushållningssällskapets förvaltningsutskott skrifver bland annat: »Den
ekonomiska ställningen hos do mindre hemmansägarna (hemmansbrukarne) i
länet kan obetingadt sägas hafva förbättrats under den senaste 40-ärsperioden
och nu vara väsentligt gynnsammare än vid periodens början. Man kan vara
befogad säga, att nämnda kategori af hemmansägare (med en åkerareal
intill 15 hektar) för närvarande är, åtminstone relatift, bättre situerad än de
större hemmansägare, som äro nödgade att förskaffa sig en oftast både
svår-och dyrlejd hjälp, hvilket de mindre åtminstone ej i samma mån behöfva.
Under det att förr, särskildt på slättbygden, handaslöjd var den
förnämligaste biinkomst källan, har numera, sedan industrien producerar flortalet af
de nödvändighetsartiklar och verktyg, som förr tillverkades i hemmen, annat
arbete tillfört de mindre jordbrukarna deras förnämsta biförtjänster. På
slättbygden eller i trakter, där bergsbruk icke förekommer, uppstå dessa
biförtjänster genom mer eller mindre omfattande dikningsföretag, torfupptagning,
skogsarbete samt skördearbete vid de större jordbruken. I bergslagen
tillkommer en särdeles god biförtjänst genom arbete vid grufvor och hyttor,
särskildt där arbetet är indeladt på skiftesgäng med 3—4 skift, per dygn,
medförande sålunda en arbetstid af 8—0 timmar per man, en arbetstid som
väl medgifver deu mindre jordbrukaren tillfälle att jämväl omse och sköta
sitt jordbruk. I ii förtjänsten genom sådant gruf- och hyttarbete kan uppgå
ända till 3—4 kronor för en arbetstid af C—8 timmar.
1 Jfr sid. 224 har ofvan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
