Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jJSnsöfversikter. koppakbkkgs i,än. 433
Tab. Kis. Folkökningen i Kopparbergs lån från IS 10 till 1910.1
Ären [-Folkmängd-] {+Folk- mängd+} vid periodens slut. [-Folkökning. Födelseöverskott. Omflyttnings-resultat.-] {+Folk- ökning. Födelse- över- skott. Omflytt- nings- resultat.+} Däraf Inrikes. Itrikes.
1810..... 119,126
181120 .... 122,338 + 3.212 7,795 - 4,583 4.583 —
134.284 + 11.946 13,919 — 1.973 1,973
1831 40 .... 137,621 + 3.337 6,151 — 2.S14 — 2.814 —
1841/50 .... 150,939 + 13.318 14,511 1,193 1,193 — .
1851/60 .... 166,343 + 15,404 17,502 — 2,098 — 1.927 — 1?1
1861 70 .... 175.523 + 9.180 18,288 – 9,108 — 4.277 — 4,8.">1
1871/80 .... 190,133 + 14.610 20,950 6,340 1.704 — 4.636
1881/90 . . 197.449 + 7.316 24,715 — 17,399 — 5.896 — 11.503
1891 00 .... 217.708 + 20,259 24.831 — 4,572 517 _ 4.055
1901’10 .... 233,873 + 16,165 26,570 — 10,405 — 1,634 — 8,771
men blott med svårighet förvittrar. Utom moränen finnas ganska vidsträckta
sandaflogringar, men leror äro däremot ytterst sällsynta. Att morängruset
i dessa trakter är ytterst kalkfattigt behöfver knappast påpekas.
En skarp motsats till dessa förhållanden bilda jordarterna i Dalarnes
silurområde (delar af Leksands, Rättviks, Mora och Orsa tingslag). Här är
det regel, att moränbildningarna äro lerartade och kalkhaltiga, om ock i
mycket varierande grad. Den rikaste märgelu torde träffas i Iloda, öster om
Siljan, samt i den dalgång, som från Orsa sträcker sig till Ore. Det nu
nämnda områdets berggrund är såsom nämndt till stor del uppbyggdt af
siluriska bergarter, men såsom en följd af inlandsisens rörelseriktning inom
denna del af länet ingå fragment af siluriska kalkstenar och skiffrar jämväl
i de jordarter, som utbreda sig öfver urbergsområdet sydöst om Siljan.
Kalkhaltig morän förekommer sålunda på åtskilliga ställen inom l.eksauds
tingslag, mest kanske inom den liknämnda socknen. Sedimentära jordarter
ha i dessa trakter jämförelsevis ringa utbredning; deras kalkhalt är ganska
ringa och uppträder först så djupt under markytan, att den saknar praktisk
betydelse.
Söder om dessa trakter äro sedimentära jordarter rådande utom i de
mest högländta områdena, som legat ofvan marina gränsen. Till öfvervägande
del förekommer sand, som dock understundom iir rätt lerig och pa nagra,
ställen till och mod öfvergår till verklig lera.
Torf markernas areal inom detta län har beräknats utgöra nära 1:! •„
af hela ytvidden, alltså det, högsta talet i Svea- och Götaland. Till sin
beskaffenhet äro do mycket varierande. Inom de trakter, där siluriska
bildningar förekomma, exempelvis i Böda och Ore, oeh grunden till följd däraf
är kalkhaltig, är deras beskaffenhet synnerligen godartad och torde i
odlingsvärde ungefärligen motsvara de gottländska myrarna. Mellan öster och
Västerdalarne rader en viss skillnad i afseende pä myrmarkernas sammansättning
och däraf följande egenskaper, i det att de inom sistnämnda område äro
relatift fria frän hvitmossa och därför utgöra en bättre odlingsmark. Inom
stora delar af öfre Dalarne äro myrarna en fiende till skogen, som de
för-sumpa och därigenom tillhakatränga. En dylik myr är den illa beryktade
Koppängen i Orsa, som i storlek täflar med Smålands största mossar oeh
’ I.änsgränserna äro bär uuitierade (g&som i Bilusa V. Tab 68*. och talen visa
därför smärre afvikelser frän t. ex. samma bilagas Tab. :>0 och 31 eller tabellen sid.
213 här ofvan.
28 112’J01. Kmigratioiuutrcdnijigen. BetCutkunde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
