Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mellan åren 1805 och 1865 ökades alltså folkmängden i Kopparbergs
läns jordbrukssocknar med allenast 40 procent. Härmed ansluter sig länet
till grannlänen i söder, hvilka vid denna tid utgjorde en grupp med mycket
svag folkökning: Örebro län, samtliga Mälareprovinserna samt Östergötland.
Medeltillväxten för jordbrukssocknarna inom denna länsgrupp (Kopparbergs län
inbegripet) utgjorde endast 31 procent, under det att motsvarande tal för rikets
öfriga jordbruksbygder uppgick till ej mindre än 78 procent. Den svaga
utveckling af jordbruket, hvarom dessa tal bära vittne för mellersta Sverige,
torde för Kopparbergs län väsentligen ha berott på bristande naturliga
förutsättningar för landtbrukets expansion, i de öfriga länen kanske också på ett
mindre omsorgsfullt tillvaratagande af de möjligheter, som verkligen föreligga.
Mellan ären 1880 och 1910 minskades folkmängden i Sveriges samtliga
jordbrukssocknar, tagna såsom enhet, med 6 procent. Härutinnan utgöra nu
Kopparbergs län och Norrland ett undantag: i dessa delar af vårt land har
jordbrukssocknarnas innebyggarantal ökats äfven under de senast gångna
årtiondena. För Kopparbergs län utgör dock hela tillväxten på de trettio åren
endast 4 procent. Och för Dalarne likaväl som för Norrland kan man lugnt
utgå ifrån, att orsaken, hvarför folkminskning undgåtts, icke legat hos
jordbruket själft utan i de stora skogstillgångarna.
Också finna vi af de specificerade talen i Bilaga V, att äfven i Dalarne
folkmängden är 1910 är mindre än 1880 i Aspeboda, Vika, Gustaf, Stora Skedvi,
Husby, Hedemora, Ål, Bjursås, Söderbärke och Malingsho, i hvilka alla
socknar det rena jordbruket spelar en jämförelsevis icke liten roll. Därjämte
företes folkminskning af Enviken, Boda, Våmhus, Nås, Säfsnäs och Äppelbo,
af hvilka man kanske skulle väntat ett något, annat resultat.
Öfvergå vi till Kopparbergs läns öfriga socknar (industribygdorna) samt
städerna, finna vi för den äldre perioden, mellan 1805 och 1865, en
folkökning af 41 procent. Detta är den lägsta siffran för hela vårt land, om
endast Stockholms län undantages; Uppsala och Västmanlands län stå vid
Kopparbergs läns sida. Här finna vi åter i det närmaste samma länsgrupp,
för hvilken redan konstaterats en svag folkökning i jordbrukssocknarna
under denna tid. Hvad Dalarne angår, beror väl industribygdernas ringa
förkofran på stagnationen inom koppartillverkningen. Äfven inom
järnhandteringen voro väl vid denna tid de kvantitativa framstegen endast obetydliga.
Mellan 1880 och 1910 var folkökningen i Dalarnes industrisocknar och
städer 50 procent. Detta innebär en betydlig förbättring, jämfördt med äldre
tider. Men allt fortfarande är dock siffran lägre än motsvarande
riksmedeltal, som är 65 procent. Förädlingsindustrien har ännu icke vunnit riktigt
fast fot i denna del af vårt, land, när undantages ett fåtal platser.
Emigrationen från Kopparbergs län till främmande världsdelar var
under årtiondena 1861/80 och 1901/10 högre än riksmedeltalen. Annars
har den varit lägre, i synnerhet under 1890-talet, Dalarnes ekonomiskt
gynnsammaste tid i våra dagar. Om man åter tager i betraktande, att från många
af våra län en stor utvandring går också till våra grannländer i Europa och
lägger denna till Amerikautvandringen, med ett ord: om afses hela
emigrationen till främmande land, så har Kopparbergs län aldrig hunnit upp till
riksmedeltalet. Förhållandet är nämligen, att utvandringen från Kopparbergs
län till europeiska länder är synnerligen obetydlig. Orsaken härtill är
naturligtvis att vägarna till det närmaste grannlandet, Norge, på grund af
gränstrakternas naturliga beskaffenhet äro nära nog oanvända. Sällan skall man
väl finna en så ringa trafik mellan gränsländer som mellan Dalarne och
vidliggande delar af Norge. Förhållandet var något annorlunda förr; numera,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
