- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Betänkande /
440

(1913) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

440

EMIGRATIOXSUTREDJTINtiEN. BETÄNKANDE.

Älfdalen och Folkarebygden), penningevärdet af skörden pr har likväl kan vara
mindre inom förstnämnda område, enär öfvervägande korn, hafre och blandsäd
här odlas, under det att inom det senare området rågodlingen är betydlig ocii
till och med hvete odlas i jämförelsevis icke ringa omfattning.

Boskapsskötseln har tydligen varit något försummad i Dalarne, liksom
i det öfriga Nordsverige. Härutinnan gifvas utan tvifvel möjligheter till
betydande framsteg. Kreatursstocken bar ökats jämförelsevis obetydligt under
de senaste hundra åren; lor vissa trakter, där svältfodring förr var alltför
vanlig, innebär dock detta snarast en fördel. Kornas mjölkafkastning är
ännu låg, eller endast 1,638 kg., mot 1,801 kg. i medeltal för hela riket.
För öfre Dalarne beror detta på att fjällrasen här är mer eller mindre
allmän; denna ras lämnar icke mycken mjölk men kräfver ock mindre dyrbar
utfodring ocii kan därför vara ekonomiskt fördelaktig.

Brukningsdelarnas medelstorlek hinner icke till mera än 3’ j hektar
åkerjord på hvarje (mot 10 hektar i medeltal för bela riket). Den nyss
konstaterade höga afkastningen beror utan tvifvel på den noggranna omsorg
som ägnas skötseln af dessa små jordbruk, — visserligen ofta efter nugot
gammalmodiga metoder. — Af samtliga jordbrukare äro 8 procent
arrendatorer; det stora flertalet arrendegårdar anträffas inom det nordligaste Dalarne
samt Västerdalarne, där de uppstått pä grund af bolagens jordförvärf.

Kopparbergs län är skogbevuxet, till nära 74 % af sin areal.
Skog-rikast äro bergslagen samt trakterna kring Siljan. Att sydöstra delen har
mindre skog. beror naturligtvis pa den odlade jordens större utbredning, under
det att längst upp i nordväst (Särna och Idre) stora ytvidder utgöras af kala
fjäll. Det är naturligt att denna skogrikedom gifvit upphof till en högst
betydlig trävarurörelse. Pä grund af Dalarnes från hafvet afskilda läge äger
länet likväl numera, sedan Korsnäs sågverk flyttats till hafvet, intet dylikt
etablissement, jämförligt med de stora norrländska; Skutskär och Bomhus,
Sveriges bägge största sågverk, tillhöra visserligen Dalälfvens flodområde,
men ligga utanför länets gränser. En bel del ganska betydande sågverk
finnas dock, t. ex. vid Domnarfvet, Näs och Avesta. I nära samband med
sågverken stå flera af länets trämassefabriker, t. ex. Domnarfvet (Kvarnsveden)
och Avesta. Grycksbo pappersbruk är sedan gammalt välkändt.

Industri och bergsbruk. Åtskilliga af länets bergarter äro föremål
för industriell användning. Sålunda äro kalkbrott anlagda dels på
urkalk-stenen i länets södra del, exempelvis i trakten af Ludvika, och dels pä de
siluriska bergarterna norr om Siljan, t. ex. vid Skattungbvn, där mycken
kalksten brytes. Den i äldre tider ganska omfattande förädlingen af porfyr
i Älfdalen är numera rätt obetydlig. Däremot brytes fortfarande sandsten i
Orsa. dels till slipstenar och dels till byggnadssten.

Långt viktigare äro emellertid länets malmer, numera särskildt
järnmalmen, som i länets södra del gifvit upphof till en liflig gruf- och bruksrörelse.
Bland dc mellansvenska länen har Kopparbergs den ojämförligt största
järnmalmsbrytningen. särskildt tack vare Grängesbergsgrnfvorna (på gränsen till
Västmanland). Pa grund af sin fosforhalt lämpar sig emollertid
Grängesbergs-malmen icke till inhemsk förädling, utan den exporteras, hufvudsakligen till
Tyskland; i afseende pä tackjärnstillverkningen är länet därför icke så
öfverlägset, utan ungefärligen jämnställdt med Örebro län. Bruksrörelsen är
hufvudsakligen koncentrerad till Grangärde och Norrbärke tingslag; namnen
Ludvika, Smedjebacken, Larsbo, Ulfshyttan m. fi. torde göra till fylles. Äfven i
länets sydöstligaste hörn (Folkare härad och Husby tingslag) idkas liflig
bruksrörelse; hit höra Avesta, Fors, Horndal m. fi. järnverk. Störst af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubetanka/0454.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free