Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄNsÖFVEItS[KTEK. KOPPAKIiBRIiS I,ÄN.
445
tvärs öfver ena halfvan af socknen, i det att driftiga arbetare, bondsöner,
söka där bilda sig eget hem i närheten af den nya vägen, där odlingslägenheter
börja inköpas och dit ett par utflyttningar redan ägt, rum, ehurn vägen ej
ännu är fullt färdig. Ilur mycket mer skulle ej sa blifva fallet, om man
kunde skjuta fram lingon billig järnväg genom odlingsbara marker, nu ytterst
glest, befolkade. Kommunikationer till den oupptagna odlingsmarken och
billiga pengar att fa till stånd en liten egendom skulle, alldeles säkert binda
folket kvar hemma bär.» — »Befolkningen bär är icke van vid att hafva en
mindre, om ock jämn förtjänst aret. om; antingen hög dagspenning eller ock
göra ingenting, .lag tror att bolagsarbctet har haft detta med sig. De kunna
betala bra aflöning, emedan de få taga sitt folk endast den tid de hafva bruk
för dem och sedan lata dem ga, dessa bolag, som ha sina drifningar här i
de stora skogarne, men befolkningen blir pa detta sätt, icke egentligen
jordbrukande utan till hälften industri-arbetare, till hälften jordbrukare, och
ingenting riktigt, men i stället orolig, sorglös och utan laudt,brukarens lugn
och stadga samt äfventyrslysteii och tycker sig icke riskera något, på en
Amerikaresa för en 4 A 5 år, som de säga, när do resa ut.»
Kyrkoherden Axel Gustafsson i Mora. »Förhållandena med jorden i Öfre
Dalarne göra, att jordbruket icke bär siji sa. att allmogen däraf kan la.
tillräckligt för sitt uppehälle. Hemmansklyfningen, genomförd ända till orimlighet,
omöjliggör jordens rationella skötsel. Det gar inte att väl sköta de små
jordlapparne, som en ägare kan ha spridda på en 30 å 40 ställen. De
kunna t. ex. hvarken inhägnas eller dikas. Härtill komina de med
fäbod-systemet sammanhängande flyttningarna fram och tillbaka, hvilka äro hinderliga
och tidsödande. Det oaktadt bibehåller Morafolket gärna sin fäderneärfda
jord, hvilket bland annat bevisas däraf, att de underkasta sig upprepade
landtmätoridelniiigar i byarna, för hvilka kostnaderna ofta uppgå till eller
öfverstiga jordens värde, och detta utan garanti för att icke sådana dyrbara
omkostnader återkomma snart. igen. Äfven de, som emigrerat, bibehålla ej sällan
sina andelar af jorden i byn här hemma och komma efter mänga års frånvaro
och taga dem i besittning. För visso skulle emigrationen i någon man minskas,
om jordbruksförhållandena kunde ordnas sa, att det bättre lönade sig att
arbeta på jordens skötsel. Ett genomfördt lana skifte, åstadkommet med
hjälp af staten i form af anslag eller möjligen lån, vore nog en stor förmån,
men dä borde för framtiden hemmansklyfningen förhindras genom lag; eljes
komme man efter en tids förlopp åter i samma läge som nu.
Förste provinsialläkaren i länet, d:r Gustaf Windahl, skrifver bland annat:
»Det har synts mig som man bland de emigrerande hade tvä rätt. olika typer
af folk. Ej sa sällan träffar man bland dem, som ämna utvandra, mer eller
mindre kavata, illa uppfostrade ungdomar, som endast hysa ringaktning och
förakt för allt omkring dem, som ej äga förmåga att se. än mindre genom
ihärdigt arbete göra sig delaktiga af de möjligheter till god utkomst, som här
hemma för många af dem borde ligga i öppen dag. Trots fysisk hälsa och
kraft förefinnes hos dem en viss psykisk eller moralisk underniålighet.
Förlusten af dessa torde därför ej behöfva anses stor; här hemma lärer
näppeligen gå att ombilda deras ständiga missnöje till arbetslust och trefnad.
Flertalet emigranter från landsbygden hafva emellertid synts mig vara mera
betänksamma och beräknande personer med god uppfattning om sin ställning,
för hvilka en jämförelse mellan för dem här hemma upphinneliga ekonomiska,
villkor och dem, som skildras i bref från Amerika eller af pa besök varande
svensk-amerikaner, otvifvelaktigt lockar till utvandring. Enligt min
uppfattning, från min tjänstgöring såväl inom Jämtlands som Kopparbergs län, lefver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
