Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44X EMIG R AT tONStlTRBI) NI XttK N. BETÄNKANDE.
Tab. 173. Folkökningen i Gäfleborgs län från 1810 till 1910}
Ären [-Folkmängd-] {+Folk- mängd+} vid periodens slut. [-Folkökning. Födelseöverskott. Omflyttnings-resultat.-] {+Folk- ökning. Födelse- över- skott. Omflytt- nings- resultat.+} Däraf Inrikes. Utrikes.
1810..... 83,985
1811 20 .... 91.505 7,520 7.266 -t- 254 + 254 —
1821 30 .... 102,406 + 10,901 10,198 -t- 703 + 703 —
1831 40 .... 109,407 + 7,001 7,635 - 634 — 634 —
1841 f>0 .... 119.724 + 10,317 10,806 — 489 — 489 —
1851 60 ... . 135,673 + 15,949 13,036 + 2,913 + 4,lf>2 — 1.239
1861 70 ... . 147,416 + 11.743 12.643 — 900 + 4,864 —• 5,764
1871 80 ... . 178.728 31,312 20,77.-i + 10.537 + 12,981 — 2.444
1881 90 ... . 206.924 + 28.196 29,224 — 1.028 + 8.309 — 9,337
1891/00 .... 2.38.048 + 81,124 31,175 — 51 + 5,037 5.088
1901 10 ... . 253,792 + 15,744 33,801 — 18.057 — 7,722 — 10,335
Af länets hela areal utgöras omkring 13 % af torf marker. De största
mossarna äro att tinna i Gästrikland, som ju är mera lågländt och flackt,
under det att i Hälsingland mossarna ligga mera sammanträngda mellan
bergen. De senare torde i allmänhet vara af bättre beskaffenhet, enär de
vanligen äro rikare på mineralämnen, som det nedrinnande vattnet från
angränsande höjder tillfört dem. Gästriklands mossar erbjuda riklig tillgång på
råvara för torfströtillverkning, men hafva hittills blott i ringa grad tagits i
anspråk. Att bränntorfstillvorkningen inom detta skogrika län skall vara
obetydlig, är ju naturligt.
I.änets nordvästra delar äro mycket högländta; Hera toppar nå här mer
än 600 meter öfver hafvet, men från dessa trakter sluttar landet tämligen
jämnt ned mot det småknlliga kustlandet. I klimatiskt afseende råder därför
en utpräglad skillnad mellan de västra trakterna, med deras härda vintrar och
korta somrar, och kusttrakterna, med blidare vintrar och längre somrar,
särskildt hvad eftersommaren beträffar. Af nattfroster har länet i allmänhet
mindre olägenhet än öfriga delar af Norrland.
Folkmängden i det nuvarande Gäfleborgs län uppgick är 1750 till 52,000
personer (efter ungefärlig beräkning).2 Ar 1810 hade den hunnit till 84,0oo
personer, inom länets nuvarande omfång, och är 1910 till 254,000. Folkökningen
var i äldre tider ganska stark; dock nådde den under årtiondena mellan 1830
och 1850 icke upp till riksmedeltalet.
Fruktsamheten inom äktenskapen bar alltid varit låg inom detta län,
och till följd häraf var äfven födelseöverskottet länge svagt, — trots att
dödstalen i äldre tider voro synnerligen gynnsamma, efter dåvarande
förhållanden räknadt.
Tidrymden mellan 1850 och 1900 utmärkes här, liksom i det öfriga
Norrland, af väsentligt ökad giftermålsfrekvens, höjda födelseöverskott och
stark folkökning, delvis genom inflyttning. Däremot voro
dödlighetsförhållandena nu mindre fördelaktiga, — jämfördt med riket i dess helhet.
1 Länsgränserna äro här umHcrade. såsom i Bilaga V. Tab. 68. och talen förete
därför smärre afvikelser frän t. ex. Bilaga V, Tab. 30 oeh 31. * Det nuvarande
Gäfleborgs län bildades àr 1762 men bestod dl uf Gästrikland, Hälsingland och
Härjedalen. Sistnämnda landskap öfverflyttades år 1810 till Jämtlands län. Är 1864
öfverflyttades dit äfven Yttcr-Hogdals socken Däremot öfvcrfördcs är 1865 llamrn kapell
(Orsa flunmark) från Kopparbergs till Gäfleborgs län.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
