Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄNSÖFVEKSIKTER. OÄFLEBOHIfS I,ÄN. 453
Tal». 17S. Emigranternas antal från hvarje sorken och stad i Gäfleborgs
län, ären 1861,1910.
Socknar ocli städer. 1881/90. 1«U 0(1. 1901,10.
Gälle..... 1.171 723 1.930
Söderhamn . . . 553 388 828
Hudiksvall . . . 216 276 183
103
Hillc..... 37 200
Valbo..... 268 198 591
Hedesunda . . 88 19 53 34
Söderfors, läusdcl 2
Östcr-Färncbo. . 193 94 75
OlVansjö .... 206 65 297
Järbo ..... 150 62 69
Högbo..... 373 277 738
Torsåkrr .... 364 98 336
Ärsunda .... 40 13 9
Ockelbo .... 708 226 262
Hamrånge . . . 196 51 190
Alfta..... 550 170 310
Ofvauåker . . . 220 110 164
Voxna ..... 45 10 40
Bollnäs ... 476 307 524
Scgersta . . . 17 25 •17
Hanebo .... 309 73 106
Skog...... 294 760 67 103
Söderala .... 362 855
Mo...... 50 30 31
Rengsjö .... 16 (| 31
Norraia .... 58 68 216
Af länets olika tingslag utvisade under ären 18*1 11100 Alfta, Ockelbo,
Hanebo, Forsa och Ilergsjö den rolatift största utvandringen. Den högsta
siffran bland alla företer — om man gar ned till socknarna egendomligt
nog Högbo socken, som innesluter Sandviken. Om förhållandena där
meddelas en specialredogörelse i llilaga XIX, sid. 28. Äfven Söderala, med dess
mänga stora sågverk och andra industriella rörelser, företer höga
utvandrings-siffror. Jämförelsevis låg har emigrationen varit frän Hedesuiida, Järfsö och
Delsbo tingslag, som till största delen utgöras af jordbruksbygder. Äfven här
upprepar sig samma förhållande som sä ofta annars: att den öfverflödiga
befolkningen i jordbruksbygderna först vänder sig till fabrikerna och städerna
i hemorten, hvarefter färden ej sällan efter några års mellantid utsträckes till
främmande land. Från Valbo stora industrisocken var emigrationen fornt
lindrig, men har under de senaste ären blifvit betydligt starkare.
Talen för de olika socknarna för ären 1901 10 framgå af tabellen här
ofvan. Med synnerligen stark tillväxt af emigrationen, jämfördt med föregående
årtionden, framstå det nyss nämnda Valbo samt därjämte Högbo och Ljusdal
>n. fl. samt städerna Gäfle och Söderhamn.
Näringsverksamheten. Af Gäfleborgs läns folkmängd är 1900
hämtade mer än 51 procent sitt uppehälle af industri, handel och samfärdsel, ett
förhållande som visar, att industrialiseringen här hunnit synnerligen långt.
Ar 1840 utgjorde motsvarande tal endast 14 procent, men (Gäfleborgs län
stod redan då i främsta ledet med hänsyn till stadsmannaniiringarnas relativa
betydelse.
Trönö..........Kl 8 27
Enånger. . . 96 59 100
Njutånger . . 193 50 113
Nian fors ... 8 5 9
Harm&nger Bl 129 153
Jättendal ... 7 32 32
Gnarp .... 07 96 189
Kergsjli . . 297 219 307
Hassela .... 206 111 133
Hälsing-Tona . 160 325 170
Idenor ... 83 55 40
Forsa..........168 • 258 258
liög..........18 29 21
Itogst» .... 17 42 60
llsbo..........6 11 9
Norrbo .... 19 13 —
Bjuråker . . 181 127 98
Delsbo . . 46 140 102
Ljusdal .... 255 284 670
Ramsjö ... 102 79 112
Färila . . 208 121 291
Los............152 99 207
Arbrå . . 132 228 318
Uudcrsvik . . . 73 26 47
Järfsö..........191 1 12 291
Hela länet 10210 (1.454 12.015
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
