- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Betänkande /
455

(1913) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LÄNSÖFVERSIKTER. GÄFLEBORGS LÄ-V.

455

nas medelstorlek högre än annorstädes i länet, och detta tingslag har ock att
uppvisa den lägsta skördesiffran pr hektar för såväl spannmål som potatis.

I)en höga afkastningen på ytenheten i detta län torde i själfva verket för
Hälsinglands del, liksom förut för Dalarnes, i främsta rummet bero på den
flerstädes långt drifna hemmansklyfningen. I Gästrikland är det väl industrien, som
— såsom annars i mellersta och södra Sverige — verkat befrämjande oekså
på jordbrukets utveckling.

Boskapsskötseln står knappast högt i detta län, och kreatursstockens
ökning på de senaste hundra åren är ovanligt svag, jämfördt både med
folkökning och åkerareal. Mjölkafkastningen pr ko är numera 1,667 kg., mot
1,891 kg. i medeltal för hela riket.

Brukningsdelarnas medelstorlek är något mer än 8 hektar åkerjord på
hvarje, mot 10 hektar för riket i dess helhet. Af samtliga jordbrukare äro
10 procent arrendatorer; växlingarna härutinnan äro mycket stora mellan
olika bygder, beroende å den olika utsträckningen af bolagens jordförvärf.

Ucträffande skogmarkens utbredning intager detta län med siffran 82
*•<■ det andra rummet i Sverige. Dels är ju blott en ringa del af arealen
odlad, och dels når länet icke upp till de områden närmare riksgränsen, där
fjällen och de stora myrarna inskränka skogsmarkens relativa areal. Denna
rikliga skogstillgåtig har naturligtvis frambragt en betydande trävaruindustri.
Sålunda ligger vid Gäfle Bomhus sågverk, det största i vårt land; en
väsentlig del af dess behof af sågtimmer fylles dock från Dalarne. Inom
Hälsingland är det Norrala tingslag, som på grund af sitt läge kring Ljusnans
mynning har att uppvisa de flesta af de större sågverken, t. ei. Ljusne, Bergvik,
Ala, Djupvik och Sandarne.

Äfven länets trämasseindustri är högst afsevärd. Flera af de större
sågverken, t. ex. Ljusne, äro förenade med sulfitfabriker, och äfven
annorstädes förekomma viktiga sådana, t. ex. vid Mackmyra och Ströms bruk.

Af länets bergarter ha några fått industriell användning. Sålunda
förekommer nära Kilafors järnvägsstation en röd gneisgranit, af hvilken de flesta
ornamenten å Riksdags- och Riksbankshusen äro utförda. Den mellan Gäfle
■och Storvik förekommande sandstenen användes i ganska stor skala för
tillverkning af kvarnstenar, trappsten, byggnadssten m. m. Exempel på dess
användning lämna bland annat Engelska kyrkan och hufvudfasaden till von
Ilallwylska palatset i Stockholm. En del urkalkstenar i Torsåkers socken ha
tidvis bearbetats, dock i jämförelsevis ringa skala.

Nämnda socken är bekant för sina järngrufvor, som brutits ända sedan
medeltiden. Äfven i några angränsande socknar förekommer järnmalm, men
numera är brytningen mycket obetydlig. Däremot är järnindustrien
synnerligen viktig, hvarigenom Gäfleborgs län ensamt, bland de mellansvenska
länen har att uppvisa högre siffra för det inom länet ärligen tillverkade
tackjärnet än för den brutna järnmalmen. De största järnverken ligga i den gamla
brukstrakten i länets sydligaste del, t. cx. Forsbacka och Oslättfors, Gysinge,
Sandviken och Hofors. Äfven vid kusten ligga några bruk; störst äro Axmar
och Ockelboverken, Iggesund och Ljusne.

Länets tillgångar på vattenkraft äro ganska rikliga. I dess sydligaste
del iir det Dalälfven, som pä den korta sträcka den tillhör Gäfleborgs län
bildar flera forsar, de viktigaste och mest utnyttjade vid Gysinge. I öfrigt
är det Ljusnan och dess biflod Voxnaälfven, som lämna den mesta
vattenkraften. Tå åtskilliga ställen inom Ljusnans dalgang har den redan tagits i
anspråk, t. cx. för träförädlings- och annan industriell verksamhet, såsom vid
Arbrå och Lottefors, men flera viktiga fall äro fortfarande endast delvis
använda, t. ex. Ljusne strömmar mellan sjön Marmen och hafvet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubetanka/0469.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free