Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EM I« RATIO \ S UTI! EDN [NÖKN. BETÄNKANDE.
För skärgårdsbefolkningen — mest kanske i Knångers och Forsa tingslag
— är fiske en ingalunda oviktig binäring. Hufvudsakligen är det strömming
■-om fångas, oeh näst efter Västernorrlands län torde Gäfleborgs komma i
afseende på fångstens värde.
Tack vare Gäfle, hvars betydelse härutinnan doek numera är ringa mot
förr, intager Gäfleborgs län det. fjärde rummet i afseende på handelsflottans
storlek. I)els är det trävaruexporten, soin orsakar detta förhållande, och dels
-tailens läge såsom sjö- och stapelstad äfven för det stora inlandet.
I afseende på järnvägskommunikationer är Gäfleborgs län ojämförligt
rikare utrustadt än de öfriga norrländska länen. Dock saknas ännu den sedan
länge förberedda Östkustbanan, afsedd att förbinda södra och mellersta
Norrlands kuststäder med hvarandra.
Länets städer. Länshufvudstaden Gäfle är, efter införlifningen af
Bom-bus, ånyo Sveriges femte stad, frän hvilken plats det under några år
undanträngts af Hälsingborg. Under förra seklet intog Gäfle städse femte eller sjätte
rummet bland vara städer, — länge underlägset Karlskrona, sora nu
distanserats, men däremot under de tidigaste årtiondena öfverlägset Malmö. År 1800
uppgick folkmängden till 5,400 personer. Tillväxten sedan dess har i det
hela varit medelmåttig, från svensk stadssynpunkt. Länge var folkökningen
till och med under medelmåttan; vändpunkten infaller med öppnandet af
Gäfle—Bala järnväg mot slutet, af 1850-talet, hvilken gjorde Gäfle till hela
Dalarnes uthamn Folkmängden var da hunnen till något mer än 10,000
personer. Numera uppgår den till 36,000. I nder de senaste trettio ären
har inflyttningen icke varit hetydlig (utom till Bombus). 1 våra dagar är Gäfle i
främsta rummet en fabriksstad samt därnäst en handelsstad. Sjöfarten, som länge
var betydande, har icke gjort några större framsteg under senare årtionden, och
stadens egen handelsflotta, som en tid intog en mycket hög plats, i det den
öfverträffade Stockholms, är numera icke synnerligen stor. Det en tid
blomstrande skeppsbyggeriet har nästan upphört. Utvecklingsgången är typisk —
för flertalet af vara kuststäder.
Söderhamn växte under sägvcrksperiodens första decennier pä trettio ar
(1860—1890) från 2,800 inb. till 10,«00, hvilket relatift. innebär en ovanligt
stark folkökning — om ock absolut taget i obetydliga mått. Om den
ekonomiska nppblomstringen under denna tidrymd vittna talen för giftermåls- och
födelsefrekvens samt. födelseöfverskott, hvilka under Hera perioder voro högre
än i hvarje annan svensk stad. Numera befinner sig Söderhamn sedan tjugo
ar tillbaka i ekonomiskt hänseende i en den mest afgjorda stagnation.
Utsikterna till en förändring härutinnan äro små eller inga. — Hudiksvalls
framsteg under de sista trettio åren äro endast obetydliga.
I Emigrationsutredningens Bilaga XVII äro offentliggjorda uttalanden i
ämnet af länets Hushållningssällskap, kronolänsmannen i Arbrå,
pastorsämbetet i Undersvik samt provinsialläkarne i Ockelbo och Bergsjö.1
Om jordbrukarnes ekonomiska ställning skrifver Hushållningssällskapets
sekreterare bland annat: Hemtnansklyfningens ocb ägostyckningens
fortskridande under de friare former, som varit, gällande under de sistförflutna 25
ären, anses icke hafva haft det inflytande på jordbruksnäringen, att
emigrationen däraf ökats. Tvärtom förhaller det sig väl sa, att ägostyckningeu
befrämjat bildandet af ett stort antal hem pä egen grund, där jordbruket
med dess nuvarande ståndpunkt visserligen icke alltid belt förmått gifva full
bärgning ät ägaren ocb lians familj, men där detsamma likvisst i förening
■ Jfr sid. 224 här ofvnu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>