Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄNSUFVERSIKTBR. GÄFLEBORGS LÄN.
457
mod biförtjänster af iudustri. handtverk eller fiske utgjort en sa pass fast
grundval för lifsbehofvens fyllande, att ägaren ieke gifvit vika för frestelsen
att emigrera. Möjligheten att vid nu rådande konjunkturer pä
arbetsmarknaden kanna få dela upp hemman med stort behof af främmande arbetskraft
i mindre lotter med lämplig areal åker för hvarje och med ett behof af
arbetskraft, som icke öfverstiger det matt, som kan presteras af familjens
egna medlemmar och ett fåtal hjälpdagsverkare, måste anses hafva kraftigt
befrämjat en intensivare drift af jordbruket och dess förmåga att lifuära en
större befolkning.
l’ii grund af de rika tillfällen till arbetsförtjänst, som numera sta do
mindre jordbrukarna till buds, kan man säga, att den kategori af jordbrukare,
som ieke äger tillräckligt stor åkerareal att på jordbrukets nuvarande
ståndpunkt enbart af de egna gårdsbruken kunna hafva sin utkomst, innehar en
i allmänhet tämligen god ekonomisk ställning. För de mindre jordbrukare
återigen, hvilka ga under namn af landböuder och arrendera jord af bruk
och trävarubolag med arbetsskyldighet till jordägaren stipulerad i kontrakten,
hafva lefnadsförhållandena icko sä sällan varit mindre tillfredsställande och
föga motsvarande konjunkturerna pä industriens och arbetsmarknadens område.
De biförtjänster, som stå länets jordbrukare till buds, utgöras
hufvudsakligen af timmerdrifningsarbetcn, flottning af timmer och kolved, kolning,
körning af kol oeh bergsprodukter, forkörning, skogskulturarbetcn, fiske m. ni.
Före trävaruindustriens uppsving och påbörjandet af de stora
järnvägsbyggnaderna i länet pä 1870 talet voro biförtjänsterna pä långt när icke sä
stora och så jämnt fördelade som nu. I närheten af järnbruken kunde
jord-brukarne visserligen erhålla extra förtjänster med kolning och körning af
malm och järn, men längre bort från dessa funnos i stort sedt inga
biförtjänster att fä. Såväl jämförelsevis större som små jordbrukare voro på
den tiden hänvisade till att ta,ga sitt uppehälle af åkern oeh ängen, och
skogen bidrog på sin höjd med en eller annan tolft handsägad plank till
familjens underhåll. 1 Hälsingland voro linodlingen och lärftsbercdnitigen
icke oviktiga binäringar till jordbruket, liksom äfven jakten, med dess
försäljning af vildt, hästuppfödning oeh handel med hästar icke voro så litet
inbringande. Arbetslönernu voro små, 50 à 75 öre pr mansdagsverke med
kost hos arbetsgifvaren. Jordägarne samlade visserligen inga kapital, men
drogo sig likväl nödtorftligen fram genom enkelt lefnadssätt, under det att
de jordlöse ofta fingo lida nöd. beroende som de voro på den tiden af de
jordägandes gunst och nåd.
Annat blef förhållandet, sedan norra stambanan hade nätt fram till våra
trakter. Iledan genom byggandet af järnvägen blefvo tillfällena till
arbetsförtjänst icke oväsentligt ökade, men af mera varaktigt slag blefvo de med
järnvägens öppnande för trafik möjliggjorda skogsförtjänsterna.
Afsättnings-omrädcua för skogsprodukter blefvo genom järnvägen vidgade, så att t. ex.
kolning med fördel äfven kunde utföras på längre afstånd frän järnbruken,
och då trävaruindustriens glansår från början till midten af 1870-talet. inföllo
ungefär samtidigt, så blef helt naturligt en allmän stegring af
dagsverks-prisen följden. Flottningsledcrs byggande, timmerdrifningar, tlottningar och
arbeten af många slag vid sågverken kommo de förut mera såsom bisak
ansedda arbetsförtjänsterna att stiga upp till rangplatsen af nära nog
hufvudnäring för befolkningen, som hade att glädja sig ät dagspenningar af 5 7
kronor pr man och 10- 15 kronor pr man och häst.
Emigrationen, för sä vidt den förut hade berott på arbetslöshet, borde
|inder denna blomstrande tid minskats, men den viillcfnad och den smak för
industriarbete, som de höga och liitt förtjänade dagspenningarna medförde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
