Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4R2
KMIlJRATIONSUTREDNINöEN. BETÄNKANDE.
kvar ouppodlade stora sträckor af värdefullare mark. För jordbruket ba
myrarna betydelse hufvudsakligen såsom slåttermarker; den skada, som årligen
vållas å skogen genom fortskridande försumpning, är dock säkerligen långt
större. Anmärkas bör, att inom Västernorrlands och Västerbottens län
verkställts (på Domsjö sågverks skogar) de största utdikningar till främjande af
skogsväxten, sotn utförts i värt land.
De inre delarna af detta län, särskildt i norra Ångermanland, äro
mycket högländta, och ha på grund häraf, samt tillföljd at’ det större afståndet
från hafvet, betydligt hårdare klimat än de lägre liggande kusttrakterna,
hvilket kanske gör sig för jordbruket mest märkbart i form af nattfroster
under eftersommaren. Kusttrakterna ha däremot långt mildare klimat, såsom
framgår bland annat däraf, att. detta läns norra gräns vid kusten
sammanfaller med nordgränsen för flera trädslag, exempelvis lind, lönn, hästkastanje,
hassel, äpple, körsbär in. fl.
Folkmängden i Västernorrlands län, inom dess nuvarande gränser,
uppgick ar 1750 till 37,000 personer (efter ungefärlig beräkning).1 Ar 1810
hade den hunnit till 61,000 personer, och år 1910 till 251,000.
Efter allt att döma. har Västernorrlands läns folkmängd städse vnxit
hastigare än rikets, ända fram till för några få år sedan. Numera liar äfven
detta län sjunkit ned under medelmåttan i fråga om folkökningens storlek.
Tjuguärsperioden mellan 1870 och 1890 var Västernorrlands glansperiod,
med en stark utvidgning af sågverksrörelsen och en folklillväxt, som öfversteg
20 promille årligen. Sundsvalls brand ar 1888 och den omfattande
byggnadsverksamhet. som däraf föranleddes, lockade ännu under några år ett antal
arbetssökande bit upp. Men under fortgången af 1890-talet. inträffade
vändpunkten.
Några data till belysande af folkökningsförhållandena i Västernorrland
under de senaste hundra åren meddelas i tabellen å nästa sida.
I fråga om länets egen naturliga folktillväxt, eller de föddes öfverskott
öfver de döde, har ställningen varit något egendomlig. Gränsen mellan
»Östsverige» och Nordsverige» i demografisk bemärkelse (jfr sid. 225 här ofvan) går
midt igenom länet och skiljer skarpt dess bada landskap från hvarandra.
Detta innebär, att fruktsamheten o inom äktenskapen är jämförelsevis låg i
Medelpad, men mycket stark i Ångermanland. Men äfven dödstalen äro i
allmänhet högre i Ångermanland: man märke särskildt den under mer än
hundra ar iakttagna höga barndödligheten, oui hvilken redan föreligger nästan
en bel litteratur.
Såsom ett slutresultat af dessa förhållanden framgår för länet i dess
helhet ett betydande födclseöfverskott, hvilket stegrades ytterligare under
tidrymden för länets största ekonomiska utveckling. Numera befinner sig
födelseöverskottet visserligen, rclatift taget, pa återgång, men allt fortfarande är det
dock tillräckligt högt att möjliggöra en mycket kraftig folkökning. Under
senaste tid liar emellertid tillkommit ett förhållande, förut nästan okändt i
Västernorrlands historia: en stark utflyttning.
På de hundra åren mellan 1810 och 1910 har länet haft ett
födclseöfverskott, uppgående i allt till 200,468 individer. Folkökningen har under
samma tid utgjort 189.540. Utflyttningarna hafva alltså öfverskridit
inflyttningarna. och nettoförlusten uppgår till 10.928 personer. Detta resultat
fördelar sig pä det sättet pä olika perioder, att de första åttio ären medförde
1 Det nuvarande Västernorrlands län bildades ür 1762 men omfattade till år
1810 äfven Jämtland. Sedan sistnämnda år hafva endast smärre gränsregleringar ägt rum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
