Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
472
EMK! R ATIONSUTREDNINGEN. BETÄNKANDE.
sålunda ungefär samtidigt. Förr än skogsrörelscn tog fart. var utvandringen
härifrån obetydlig. Det var blott ett jämförelsevis ringa antal personer, som
på grund af de genom missväxter och annat försämrade tiderna under
1860-talet lämnade hemorten för att i Amerika söka sig bättre åtkomst; de som
foro voro mest »löst folk», d. v. s. icke bofasta jordbrukare, med
äfventyrs-lystnad i blodet, och sådana som lockades ut från hemlandet genom
underrättelserna om guldfyndigheterna därute. Några egentliga arbetskrafter drogos
ej därigenom frän jordbruket. At detta ägnade man sig som förr. Äldste
sonen tog i regeln faderns hemman; någon gång skedde klyfning af detta
mellan två af sönerna, där man fann detta lämpligt, och ofta stannade de
andra syskonen vid hemgården och biträdde med dennas skötsel mot att de
fingo sitt uppehälle där, såvida de icke blefvo gifta åt andra håll eller slogo
sig på handtverk. Somliga bekommo också torp från fädernehemmet och
blefvo på detta sätt fästade vid detta. Så bådo det varit under lång tid.
Från jordbruket tog man sitt egentliga uppehälle. Af binäringar var fisket
egentligen blott i kustsocknarna af någon betydenhet, liksom jakten
(fogel-fångsten m. m.) var det i det inre landet. Hvad man af dentiu senare,
likasom af ladugårdens produkter, kunde afyttra fördes oftast af allmogen själf
genom den s. k. »sörkörningen» till afsalu, dels i Uppsala (vid
Distiugsmark-nadcn) dels i Stockholm. Vid sidan af jordbruket och dessa nu nämnda
binäringar, där sådana kunde komma i fråga, sysslade man med kolning (i
trakten af de järnbruk som funnos), något pottaskeberedning, varuforsling
samt försågning vid bysägarna af virke från egen skog till plank och bräder,
som kördes och flottades ut till de större försäljningsplatserna.
I dessa förhållanden inträdde emellertid snart en stor förändring.
Iluf-vndorsakerna till denna äro skogsskötselns utveckling och de förbättrade
kommunikationerna, som delvis därigenom kommit till stånd, äfvensom den
folkinflyttning, som i följd däraf skett från andra orter, och med den inkomna
nya idéer och lefnadsbehof. Under det att en hemmansägares skogsförtjänster
tidigare, såsom nyss påvisats, inskränkt sig till att vara en ren biinkomst
— kanske 100 à högst 150 riksdaler för vintern, — så kommo de under
1870-talets förra hälft att spela hufvudrolen i många hemmansägares
årsinkomster, såsom de ännu göra, så att för närvarande de måste beräknas till
ett belopp af 500 à 1,500 kronor. Gifvet är att för dessas vinnande arbetet
på jordbruket icke kunnat drifvas med erforderlig kraft, för att i önskvärd
grad kunna gå framåt.
Den ekonomiska ställningen bland de jordbrukare, hvilka icke hafva
sin fulla utkomst af det egna jordbruket, kan i allmänhet för närvarande
anses vara och äfven under de senare årtiondena hafva varit betydligt bättre
och gifvetvis tryggare än för de allmogesöner, som, utan att skaffa sig fast
anställning som arbetare vid de industriella anläggningarna, såsom
dagsverks-arbetare syssla mera uteslutande med skogsafverkning, flottning och andra
mera periodiskt förekommande, ehuru ofta väl aflönade arbeten. Biförtjänster
för de mindre hemmansägarne äro nu för tiden i regeln tiinmerafverkning åt
bolag och enskilda sågverksägare och trämassefabriker jämte något
kolnings-arbete, på sina håll också varuforsling efter landsvägarne, och pa sista tiden
skogskulturarbeten i mindre skala.
Obestridligt är, att länets jordbruk under de seuaste fyrtio åren gjort
betydliga framsteg. Men tillgången på arbetskraft för detsamma har icke i
samma mån ökats. Särskildt har bristen på tillräcklig arbetskraft inom
jordbruket gjort sig gällande under de senaste tio åreu; i alla händelser hafva
arbetslönerna stegrats till en med jordbrukets fördelaktiga bedrifvande
oförenlig höjd. Dä för omkring fyrtio år tillbaka en drängs lön utgick med 40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
