- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Betänkande /
475

(1913) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LÄNSÖFVERSIKTER. V A STERN ORR LA NDS LÄN.

475

betingas för produkterna. För de fåtaliga inbyggarne i de aflägset liggande
skogsbyarna ställer det sig ofia besvärligt att komma fram till kvrkbygden med
de produkter utöfver egna behofvet, de tilläfventyrs kunna hafva att afyttra.

Inköpet af jordbrukarnes förnödenheter kan icke sägas vara på ett
rationellt sätt ordnadt. Visserligen finnes här i båda socknarne en s. k.
landtman naförening för inköp åt medlemmarne af frösorter, gödselämnen ocb
jordbruksredskap in. in., men dessa föreningar äro ej tillbörligt uppmärksammade,
utan gör nog det stora flertalet jordbrukare de nödiga inköpen hos ortens
handlande, hvarigenom varan visserligen något fördyras, men den så
eftersträfvade oeli mången gäng nödiga krediten erhålles. Gifvetvis vore det för
jordbrukarne fördelaktigt att mera allmänt göra sina inköp genom dessa
landt-mannaföreningar, då de härigenom åtminstone vore bättre skyddade för
underhaltiga varor, men i hvarje fall hafva de att räkna med de dyra frakterna
för de erforderliga förnödenheterna, till följd af ortens aflägsna läge från såväl
ångbåtsplats som järnvägsstation. I)å till hvad redan anförts komma de å denna
ort synnerligen betungande skatterna, såväl kommnnalutskylder som vägskatt,
ter sig en jordbrukares lott hilr föga afundsvärd.

Hvad beträffar torp- och backstugusystemtet. har nog detta system varit till
gagn för jordbrukarne, enär dessa torpare och backstugusittare, de sistnämnda
å denna ort fåtaliga, för såväl jordbruk som skogsdrift utgöra en värdefullare
och pålitligare arbetarstam än lösa, kringflackande arbetare. Systemet måste
äfven från det allmännas synpunkt anses fördelaktigt, då dessa torpare och
backstugusittare, som hafva ett eget. hem och en tryggare ställning, känna sig
mera solidariska med samhället och föra ett mera stillsamt och fridsamt
lefverne än den löse arbetaren. De olägenheter för jordbrukaren, som systemet
kan medföra, torde inskränka sig till svårigheten att kontrollera, att torparen
icke missbrukar sina servitutsrättigheter, såsom rätt, till husbehofsvirke och
vedbrand; men dylika missbruk hafva, då de förekommit, oftast varit att söka
i olika tolkningar af bestämmelserna i upplåtelsekontrakteu. Någon påtaglig
minskning i torparnes och backstugusittarnes antal har ej ägt rum, men som
jorden, såsom förut framhållits, till högst afsevärd del ligger i bolags händer
och bolagen i regel icke upplåta nya lägenheter till torp och backstugor, hvilket
äfven gäller en stor del af de kvarvarande, själfägande bönderna, torde ej
heller någon afsevärd ökuing i antalet vara att förvänta.

I dagens spörsmål inom sociala och angränsande områden förefinnes i
denna ort, ingen lifaktighet. Emellertid ma anmärkas, att under innevarande
sommar en del landtarbetare och mindre jordbrukare organiserat sig i syfte att
af bolagen betinga sig högre ersättning för skogs- och timmerflottiiingsarboten,
och som prisen förut ofta varit tryckta, på grund däraf att dylika arbeten
hittills i regel bortsatts på entreprenad åt den minst fordrande, i hvilkens
intresse det sodan legat att åt, sig anskaffa möjligast billiga arbetskraft och
hvilken, om ban härutinnan icke haft. tur med sig eller i annat afseende
kalkylerat oriktigt, själf ofta drabbats af kännbar förlust, synes ön dylik
sammanslutnings uppkomst icke förvånansvärd, och torde föreningen närmast
komma att rikta sig mot det misshagliga entrepreuadsystemct. Särskildt har
ackordsystemet i fråga om bäckflottningar, där entreprenören är belt och
hållet beroende af vindförhållanden, väckt ovilja hos arbetarne, dä det ligger
’ sakens natur, att entreprenören å dessa ackord antingen kommer att skörda
en j arbetarnes tycke oskälig vinst eller ock drabbas af en för hans
förhållanden oskälig förlust. Det, erkännande måste dock gifvas bolagen, att de
i regel trädt hjälpande emellan, om ackordet visat sig allt för
förlustbringande för entreprenören.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubetanka/0489.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free