Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
476
EMIGB ATIONSUTEEDOT SO E S. BETÄNKANDE
Härjämte förekommer ett uttalande angående förhållandet mellan
husbönder och tjänare samt ett uttalande om vägskattcu; båda dessa refereras a
vederbörliga ställen i den allmänna framställningen under Afdelning V.
Vice pastor Sigge Svensson i Indal. »Indals församling är i stort sedt
välmående. Här finnes mycken, god och välbelägen jord, stora och ännu rätt
gifvande skogar och rikligt tillfälle till flottningsarbete i Indalsälfven.
Genomsnittsarbetaren i Indal hugger och kör timmer i skogarna vintertid, (lottar
timmer sommartid och sköter sin jord och sin boskap på lediga stunder. Ett
beklagligt förhållande härvid är dock det, att skogarna, där ban fäller timret,
oftast äro bolagsskogar, och jorden som ban plöjer, ofta är »bolagsjord» eller
arrenderad jord. Måhända minskar denna omständighet inte litet intresset för
arbetet här hemma. Därtill kommer, synes det, cn förunderlig okunnighet
om det egna fosterlandet och dess resurser, hvarför enda utvägen, när det tar
emot litet här hemma, förefaller vara — Amerika i st. f. en annan af
Sveriges olika landsändar.
Äfven här kan skönjas en upplösning i allmogens kärlek till jordbruket
och hemorten. En orsak härtill har nog varit den yngre
befolkningens (bondsöner och -döttrar, drängar och pigor) rusning till industricentra.
Sågverksindustrien vid Medelpadskusten har slukat massor af ungdom. En
annan orsak har varit så många bondehemmans förvandling till bolagshemman,
hvilka utarrenderats eller fått ligga för fäfot. Eu tredje orsak är nog
allmogens rätt djupt rotade föreställning, att det inte så mycket lönar sig att
drifva jordbruksarbetet, att inte jordbruket häruppe kan blifva en verklig
hufvudnäring såsom i andra delar af Sverige. Så har mången allmogeson inte
riktigt fast bundits vid sin egen torfva eller arbetat på cu annans, vid
hvilken han aldrig kunde växa riktigt fast. Man tvingas till betänksambet inför
våra stora industrier. Dc ha onekligen oerhördt bidragit till Sveriges
materiella uppsving, men samtidigt ha de tillfogat Sverige ett djupt svidande sår,
då de bidragit att upplösa vår urgamla allmogeklass. Dc kunde måhända
lämna cn skadeersättning därigenom, att de återgäldade jordcu åt dess forne
ägare, bondeklassen. Vi ha alltför många arrendatorer i vår församling. —
Vidare kräfves ett vidtomfattande upplysningsarbete på jordbrukets område
här i Norrland. Det skall säkert väcka mångas intresse och kärlek till jorden
och därmed hemorten, om de lära sig förstå att det lönar sig att arbeta i
jorden äfven häruppe.»
Kontraktsprosten Nils Edlund i Ådals-Liden har lämnat ett intressant
bidrag till den svenska folkpsykologien, omnämndt i Emigrationsutredningens
Iiilaga XVI, samt skarpt kritiserat vår nuvarando folkundervisning, hvarom
mera under den allmänna framställningen i det följande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
