Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
486
EMtclllATIONSUTREDNINQKN". BETÄNKANDE.
benägenhet att af gammal sedvana halla siy till föråldrade brukningsmetoder,
en jord hvars knltivering- försummats och som sålunda icke omedelbart gaf
ersättning för det nedlagda arbetet, en genom skogsdriften fördyrad
arbetskraft, hvars användande jordbruket icke förmådde med fördel betala.
De äter, som sålde sina hemman till bolagen och blefvo arrendatorer, de
försummade i regel jordbruket ännu mera än förut: lefde på vinterns
afverk-ningsförtjänster jämte tilläfventyrs kvarvarande köpeskilling för hemmanet
några är, för att, då lifvet som arrendator förr eller senare blef för trist,
emigrera till Amerika.
Detta är i korta drag den bakgrund, mot hvilken man för detta län kan
betrakta sammanhanget mellan emigrationen och jordbruket. Vid en öfversikt
af den nuvarande ställningen inom länet skall man tinna, att i de socknar
där relativt ringa skogstillgäng varit rådande och befolkningen tvingats tidigt
drifva intensivare jordbruk, där rader ett jämnare fördeladt välstånd bland
befolkningen. Där hafva mejeri-, mjölk-, kontroll-och andralandtmannaföreningar
kommit i verksamhet, ocb där är emigrationen jämförelsevis ringa. I åter
andra socknar med begränsad skogstillgäng, men före järnvägens tillkomst
liggande sa att siiga i stråkvägen för den Kammaldags varuforslingen. diir
befolkningen sålunda fordom hade en del af sin utkomst af lasskörning, i
dessa socknar tvingades också befolkningen, sedan handeln tagit andra vägar,
att ägna jorden intensivare arbete. Där var kris en tid, men i mån af
jordbrukets höjande har den ekonomiska ställningen i synnerhet under de sista
ären väsentligt förbättrats, och emigrationen i någon män aftagit. 1 de delar
af länet äter, där skogstillgången varit störst, förtjänsterna i skogarna för
befolkningen stora, där iir jordbruket mest försummadt och emigrationen störst.
Här inträffar sålunda det förhållandet, att i de trakter af länet, där arbetet
betalas bäst, där iir emigrationssiffran högst. Andra orsaker än den af
dags-förtjänstens storlek måste tydligen medverka till emigrationen. En bland
de förnämsta torde vara, att en befolkning utan egen jord löses från
hemkänslan.
Skogsförtjänsterna hafva under de sista årtiondena i medeltal utgjort:
ii-50 à 4*50 för timmerhuggare, 6 à 10 kronor pr dag för häst och karl vid
körning. Afverkningspriserna pr timmer hafva visserligen under årets lopp
något nedgått, men äro dagsförtjänsterna, till följd af bättre arbetsmetoder och
ett allt intensivare utnyttjande af arbetskraften, ungefär desamma. Såsom ett
minus i arbetsförtjänsten kan dock räknas de allt dyrare
lefnadsomkostnaderna. I samma man som de lösa arbetskrafterna sökt sig till skogsbruk och
andra industrier eller utvandrat, har arbetskraften för jordbrukets behof ar
efter är fördyrats. Detta förhallande måste gifvetvis sa småningom drifva
jordbrukarne till insikt om, att ett. nutida jordbruk måste blifva ett s. k. småbruk,
där den brukado arealen ej iir större, än att den till hufvudsaklig del kan
brukas med egen arbetskraft — sin egen och familjens — med en kultivering,
som kan lämna till resultat lika stor skörd på hälften mindre areal itn förut.
Från det allmännas sida torde salunda under den närmaste framtiden blifva
en icke oväsentlig uppgift att underlätta hemmausklyfning, figostyckning och
jordafsöndring för bildande af små jordbruk. Stora vidder odlingsbar jord
af god beskaffenhet finnas öfverallt inom länet.
Hotfruktsodlingens langsamma framsteg beror icke uteslutande på bristen
af arbetskraft, utan fastmer på bristande insikt om den betydande rol
rotfrukterna intaga i ett ordnadt jordbruk. Trots bristen pa arbetskraft torde
emellertid kunna sägas, att jordbruket — utom på en stor del utarrenderade
bolagshemman och framförallt pä enskilda skogsjobbares hemman — på de
sista ären gjort högst afsevärda framsteg. Ett önskemål iir en fastare orga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
