Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
498
KMHiK ATIONSUrREDN INGEN. BETÄNKANDE.
Tab. 19». Emigranternas antal frun hvarje socken och stad i
Västerbottens län, ären 1881 IMU.
Socknar oeh städer. 1881/lK). isoi/oo 1001/10.
Umeå stad .... 58 138 158
Skellefteå stad 21 20 54
Nordmaling . . . 147 1S7 oio
Bjurholm .... 29 180 189
Umeå laudsfiirs. 145 390 870
Vännäs .... 70 1X9 275
Säfvar ...... 112 01 151
Degerfors .... 153 137 241
1/vrksele..... 37 24 200
Örträsk..... 5 10 12
Stensele ..... 29 24 181
Tama...... 1(KI 19 47
Sorsele...... 7 30 70
Åsele..... 2 10 245
medeltalet. Med de högsta siffrorna framträdde Tärna, Vilhelmina, Bjurholm,
Vännäs och Säfvar. Mångenstädes var utvandringen synnerligen obetydlig.
Under de senaste åren, efter sekelskiftet, har den ökats starkt nästan
öfverallt. bär såsom i det öfriga Norrland. ISlott Tärna, ßyske och Norsjö ha
ieke öfverträffat det maximum, som hos dem nåddes redan under 1880-talet.
Närmare detaljer meddelas i tabellen här ofvan, som för den med bygdén
förtrogne torde vara af ett visst värde.
Näringsverksamheten. Af Västerbottens läns befolkning år 1900
hämtade endast 22 procent sin utkomst af industri, handel och samfärdsel, mot 39 à
40 procent i medeltal för bela riket. Västerbottens läns siffra härutinnan är
den lägsta i värt land. Häraf förklaras, hvarför utflyttningen från detta län
nästan alltid varit större än fråu det öfriga Norrland. Och då numera bela
Norrland företer växande utflyttningsöfverskott, äro utsikterna för framtiden i
Västerbottens län föga gynnsamma.
.Af jordbruket och dess binäringar hämtade nära 75 procent af länets
befolkning sin utkomst ar 1900. Siffran är densamma som för Sverige i
dess helhet vid midten af 1800-talet. Äfven härutinnan framträder
Västerbottens län såsom en af våra ålderdomligaste bygder.
Af länets areal äro endast 1’ -* procent uppodlade, men något mer än 3
procent upptagas af äng. Vid pass halfva arealen är skogbeväxt. För
im-pediment o. d. återstå allt-ä ej mindre än 4 0 procent.
Högst betydande skillnader råda mellan de olika delarna af länet, med
hänsyn till åkerjordens omfattning. Från kusttrakterna, där Umeå socken med
9 "b aker representerar länets maximum, minskas den odlade jordens areal
inåt landet mot fjälltrakterna, där Sorsele med O’o: % åker företer minimum.
Följande socknar torde böra räknas till de marina kustsedimeutens Område,
nämligen Nordmaling, Umeå, Vännäs, Säfvar, Bygdeå, Nysätra, Löfànger,
Burträsk, Skellefteå och Byske; deras relativa åkerareal varierar mellan 3 a och
9 % samt utgör i inedeltal 0’t; v Öfriga socknar utom fjällsocknarna höra
till skogslandets moränområde; deras åkerareal växlar mellan 0’3 och 2"b "i;
medeltalet är O-: Till fjällsocknarna räknas Stensele, Tanta, Sorsele,
Vilhelmina och Dorotea med blott 0’ i af arealen uppodlad.
Fredrika..........— 13 100
Vilhelmina .... 324 00 42M
Dorotea..........02 34 191
Bygdeå..........109 132 211
Nysätra..........3 42 143
Lölånger..........58 50 102
Burträsk ... 50 35 117
Skellefteå landsf. . 347 8f5 091
Byske............172 09 137
Jflrn..............5 0 20
N onsjö............115 8 72
llalä............211 0 33
Hela länet 2,180! 2.121 5,71»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
