Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄNSÖFVERSIKTER. VÄSTERBOTTENS LÄN.
501
att för sitt uppehälle söka biförtjänster utom jordbruket, utan bar i do fall,
diir biförtjänster blifvit sökta ocb använda, detta förhållande ofta haft sin
orsak i andra omständigheter, såsom olust och olämplighet, för jordbruksarbete,
bristande insikt 0111 att lör jordbrukaren intet arbete i längden bär sig bättre
än jordbruksarbetet, alltför stor skuldsättning vid hemmanstillträdct, stor
familj i förhållande till den odlade arealen m. m. Vanligaste biförtjänster för
nämnda jordbrukare äro à kustlandet varuforsling och andra körslor samt i
inre landet afverkning ocb drifning samt flottning af timmer,
Den ekonomiska ställningen hos de hemmansägare, som belt kunnat ägna
sig åt jordbruket, måste betraktas som förhållandevis god. En annan kategori
af jordbrukare äro ägare af från hemman afsöndrade lägenheter. Dessa, som
tillkommit först under de senaste årtiondena ocb äro stadda i ständigt stigande
tillökning, hafva sällan sä stora jordarealer att de, äfven om bela lägenheten
blifvit uppodlad, kunna lifnära sig af jordbruket ensamt, utan äro hänvisade
att för sin bärgning söka biförtjänster, som, då dragare vanligen saknas, bestå
i handtverk, arbete hos hemmansägare samt vid sågverk och industrier m. m.,
ja, för många afsöndringsiigarc är det lilla jordbruket endast en binäring och
annat arbete den hufvudsakliga. Den ekonomiska ställningen hos dessa ägare
af mindre jordareal är naturligtvis beroende af arealens storlek och bördighet
samt om läget är sådant att tillfälle till goda arbetsförtjänster kunna
erhållas på nära ball. Gynnsammast lottade härutinnan äro sålunda de som bo i
närheten af mera befolkade orter, såsom städer och med dem jämförliga
samhällen, industriplatser och större byar. För dessa torde tillfälle till biarbete
sällan saknas, och måste betalningen härför numera anses ganska
tillfredsställande, då dagpenningen på de sista fyrtio ären stigit med ungefär 300 ji och
nu utgår med 2 kr. ä 4-so pr dag.
Den möjligen större utvandringen från länets s. k. skogsbygder måste i
viss mån tillskrifvas sågverksbolagens tillämpning af sin, lyckligtvis numera
hämmade rätt att förvärfva hemman äfvensom afverkningsrätter pä längre tid.
Dessa trakter, bestående, förutom af lappmarkssocknarna, hvilka först genom
don år 1884 laga kraft vunna afvittringen fingo hya: och enstaka
hemmans-områdena reglerade och utbrutna från kronans allmänningar, äfven af de
intill dessa gränsande öfre socknarna ä s. k. nedre landet, där odlingen är yngst
och sålunda minst långt framskriden samt föjaktligen skogsarealerna stora,
hafva naturligtvis i främsta rummet varit föremål för sågverksbolags och
skogs-spekulanters intresse, med resultat att inom förloppet af ej fullt fyrtio är
nära nog hälften af dessa socknars hemman och hemmausskogar af dem
för-värfvats. Tar man i betraktande att frän de hemman, som kommit i
såg-vcrksbolags ägo, upplåtelse af jord för jonlbruksäudnmål förekommer lika litet
som utnyttjande af befintliga odlingslägenheter, hvarigenom lefvebröd lör flera
familjer från ett hemman skulle kunna beredas, utan att tvärtom två eller
flera förut själfständiga hemman sammanslås för att utan intresse skötas af
en arrendator, är det. ej underligt att, utvandringen blir större från dessa
bygder. Kommer sä härtill, att ifrån flertalet af de hemman, som förblifvit i
böndernas ägo, afverkningsrätten till all skog, förutom den till husbehof
nödvändiga, är för en obetydlig, oftast året efter försäljningen förbrukad penning,
lör mänga är — i allmänhet femtio — försåld till sågvcrksholag och
därigenom ett väsentligt och till jordbrukets utvidgning behöfligt bidrag dessa
hemmans ilgarc för längre tid frånbändt. De hemmansägare inom
ifrågavarande bygder, som själfva enligt gällande skyddslagar disponera skogen ii sina
hemman, lefva, därest ej hemmanet är alltför obetydligt, under goda
ekonomiska villkor och äro ej i behof af andra biinkomster iin dem skogen ger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
