Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
;">14 BMIGRATIONSÜTREDNINÖBN. BETÄNKANDE.
Tal). 204. Emigranternas antal frun hvarje sorken och stad i Norrbottens
län, åren 1881/1010.
Socknar oeh städer. 1ssi 90. isni/oo. isoi/to.
Luleå...... 219 186 497
Piteå...... 49 10 95
Haparanda .... 120 86 81
Piteå landsförs . . 190 80 1,054
Älfsby...... 17 14 123
Arvidsjaur .... 4 5 6
Arjeplog..... 20 22 40
Neder-Luleå . . . 527 280 1,011
Öfver-Luleå1 . . . 329 179 917
Jockmock 16 25 78
Råneå...... :(84 204 786
Neder-Kalix . . . 312 245 744
närde sig i Norrbottens län nära 65 procent af folkmängden. Ar 1840
uppgick denna si|fra till 89 procent.
Af länets areal upptager den odlade, jorden endast 0’38 procent. Läge,
jordmån och klimat i förening hafva åstadkommit detta resultat. Fördelningen
af åkerjorden öfverensstämmer helt och hållet med Västerbottens län, d. v. s.
socknarna nedanför marina gränsen ha den relatift största åkerarealen, och
de trakter, som ligga på det inre moränområdet, blott en ytterst ringa ytvidd
odlad mark. Till deu förra gruppen höra Piteå, Råneå, Neder- och
Öfver-Luleå, Neder- och Öfver-Torneå samt Neder-Kalix, Karl Gustafs och
Hieta-nicmi socknar. Åkerarealen inom denna grupp varierar mellan 1 och 4’ a
procent af bela ytvidden. Öfriga länets socknar nå upp till högst V2 procent.
I><• socknar, soln till största delen utgöras af fjälltrakter, äro Juckasjärvi och
Karesuando, med resp. 0-o2 och 0*oi % åker. I stordt sedt synes här, liksom
i Västerbotten, afkastningen vara högst där åkerarealen är relatift störst,
alltsa i de under marina gränsen liggande socknarna. Högst uppgifves
Öfver-Torneå sta, särskildt i afseende på den naturliga ängen; antagligen är detta
en följd af deu rikliga tillförsel af fosforsyrerikt siam från de apatithaltiga
bergarterna, sora Torne älf ombesörjer. Fjälltrakternas jordbruk är det svagaste
i hela vårt land.
Liksom i det öfriga Norrland är potatisens afkastning pr hektar äfven
här högre än riksmedeltalet. Äfven foderväxterna gifva en jämförelsevis god
skörd i Norrbotten, hvilket lorde i första rummet hero på jordens egna
mycket goda förutsättningar flerstädes i detta fall. Torneådalen är berömd
för sina frodiga ängar; jfr här ofvan.
I förhållande till folkmängden är naturligtvis landtbruksproduktionen
mycket obetydlig. I fråga om mjölken kan detta icke synas vara med
nödvändighet påkalladt, men äfven af denna vara frambringas endast 333 kg.
pr inb., mot 549 kg. i medeltal för hela riket. Behofvet af mjölk anslås i
vårt land till ungefär 445 kg. pr inb.; Norrbottens läns produktion skull’’
alltså icke medgifva ens en konsumtion till sedvanlig omfattning, än mindre
någon export (genom smör- eller ostberedning).
Brukningsdelarnas medelstorlek uppgår till ej fullt 4 hektar åker och
inemot 20 hektar äng på hvarje. Motsvarande medeltal för bela riket äro
1 Med Edefors.
Öfver-Kalix ... 11 5 74
Ncder-Torneä ... 117 121 145
Karl Gustaf . . . 104 84 99
Öfver-Torne! . . 262 212! 280
Hietanicmi .... 219 158 78
Korpilombolo . . . 52 16 36
Pajala............163 103 161
Gällivare..........33 80 961
Jukkasjärvi ... 61 14 1,040
Karesuando .... 91 146 51
Hela länet 3.300 2,278! 8,357
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
