Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
;">14
BMIGRATIONSÜTREDNINÖBN.
BETÄNKANDE.
bottens kusttrakter ett stort antal järnverk, som hämtade sin malm från
mellersta Sverige; dessa äro nu nedlagda. Det onda nutida järnbruket af
betydenhet är Karlsviks stora järnförädlingsverk nära Luleå.
Tack vare fjälltrakternas rikliga nederbörd, den högsta i bela värt land,
har länet mycket god tillgång på vattenkraft, särskildt i Lule älf med dess
berömda fall Stora Sjöfallet, Porjus och Harsprånget. Af dessa håller som
bekant Porjusfallet för närvarande pä att utbyggas med en kraftstation, i
första rummet för elektrifiering af järnvägarna och grufdrjftcn. Äfven i
kustlandet finnas väldiga, ännu oanvända krafttillgångar, t. ex. Edeforsen i
Lule älf och Storforsen i Pite älf.
I förhållande till länets oerhörda areal är hade vägarnas och järnvägarnas
längd betydligt mindre än i alla öfriga svenska län. Bland mera bebyggda
trakter, som ännu sakna järnväg, torde främst märkas mellersta och öfre
Tornedalen. Nyligen har dock riksdagen, såsom bekant, beslutit norra
stambanans fortsättande till Matarengi i Öfver-Torneå socken.
Länets städer. För hundra år sedan ägde Luleå blott 900 inb.; nu
har det med förstäderna inemot 11,000. Men under det. sista årtiondet har
folkmängden gått tillbaka, och utsikterna för framtiden äro mörka. För så
vidt, ej Luleå kan blifva en fabriksstad; därom måste all dess sträfvan
koncentreras. — Piteå har, liksom alla de norrländska kuststäderna, en stor
trä-varuutförsel, men denna affärsrörelse har stagnerat, liksom stadens näringslif
i öfrigt och liksom äfven dess folkmängd. — Haparandas ekonomiska
betydelse är ringa, och framstegen äro obetydliga.
I Emigrationsutredningens Bilaga XVII äro offentliggjorda uttalanden i
ämnet af länets Hushållningssällskap, jägmästarne i Pärlälfvens och Arjeplogs
revir, kronolänsmännen i Neder-Luleå och Öfver-Torneå samt
provinsiallä-karne i Piteå, Arjeplog och Vittangi.1
Hushållningssällskapet skrifver bland annat: »Emigrationen ifrån länets
olika socknar liar haft mycket olika omfattning. Under det att t. ex. ifrån
Arvidsjaurs socken under loppet af 25 år endast emigrerat 4 personer,
nämligen 3 män och 1 kvinna, har ifrån den lilla Neder-Torneå socken (med
mindre än 5,000 invånare) under tjuguårsperioden 1887—1907 emigrerat 258
personer, oafsedt dem som lämnat landet utan utflyttningsbetyg. Öfver hufvud
taget synes emigrationen hafva varit störst i den från jordbrukssynpunkt
gynnsammaste delen af länet, nämligen Tornedaleu. Men äfven härifrån är
det i allmänhet icka hemmansägare, som emigrerat, men däremot många
hemmansägaresöner och hemmansägaredöttrar, förutom inhysingar och lösa
arbetare.
Detta står visserligen i ett visst ganska intimt samband ined
hemmans-klyfningarnas fortskridande inom länet, men i regel icke på det sättet, att
hemmansdelarna genom fortsatta klyfningar redan skulle hafva blifvit så små,
att de ej tillåta en fortsatt delning och därför nödga flertalet af barnen att
lämna fädernetorfvan och söka sin utkomst på annat häll. Visserligen hafva
hemmanen i vissa socknar, särskildt i vissa lappmarkssocknar, så liten
inägo-jord, att en delning af denna skulle göra, att de nya ägarne icke blefvo
besutna, men tar man hänsyn till hemmansarealerna öfver hufvud taget och
särskildt till hemmanens tillgångar till odlingsmark, kan man säga, att dc
flesta hemman hafva nog stora arealer odlingsbar mark, för att de, under
förutsättning af att odlingsmarken blef uppodlad, väl skulle tåla en ganska
1 Jfr sid. 224 hiir ofvau.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
