Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
518
E M I«R A TIONStT REDNIX(i EN. BETX X K A N D K.
inkomstkulla, liar ander de sista tio åren lämnat dålig afkomst. I mänga fall
liar afkastningen kna]|pt botalat arbetet med fiskebragdernas utsättande. Inom
lappmarkerna är fisket däremot på mänga ställen af betydelse för
befolkningens dagliga föda.
Kolning ocb tjärbränning, som förut voro af stor betydelse såsom
binäringar till jordbruket, hafva på sista tiden gått allt mer och mer tillbaka.
Genom anläggningen af järnverket vid Karlsvik invid Luleå bar dock
kolningen tagit något litet uppsving pä sista tiden. Det mesta kolet erhåller
detta verk dock ifrån koladt affall ifrån sågverken vid kusten.
Inkomsterna af skogs- ocb timmerarbeten variera mycket efter olika
konjunkturer pa trävaramarknaden. Under de goda trävarukonjunkturernas
tid voro dessa förtjänster mycket höga, men förde dä med sig den
olägenheten, att många hemmansägare allt för mycket drogos bort ifrån sitt
jordbruk, hvartill kom, att de goda inkomsterna och vistelsen utom hemmet
framskapade en del ökade lefnadsbehof, som det, sedan de goda tiderna tagit
slut, blef svårt att fylla med det försummade jordbrukets afkastning. I stort
sedt hafva dessa skogsarbeten långt ifrån hemmen därför varit ägnade att
tillbakasätta jordbruken och därmed också dessas förmåga at.t lämna sina
innehafvare en skälig afkastning. I de nedre socknarna har befolkningen
ochså ganska allmänt kommit till insikt oin det föga ekonomiska uti dessa
arbeten och i stället börjat ägna större uppmärksamhet åt arbetena vid
hemmet. Särdeles timmerflott.ningarna hafva visat sig utgöra ett svårt hinder
för jordbrukets framåtskridande. Ifrån Torncdalon klagas pä mänga håll öfver
svårigheterna att under den för jordbruket brådaste tiden kunna få någon
arbetshjälp, dä alla arbetare äro sysselsatta med timmerflottning. Många
hemmansägare föranledas äfven genom detta arbete att alldeles försumma sitt jordbruk.
De inkomster, som arbetare och en del mindre hemmansägare haft vid
sågverken vid kusten, hafva däremot varit stadda i ett. sakta men säkert
stigande. Också har det visat sig, att emigrationen varit större i de
kustsocknar, t. ex. Råneå, där ingen sågverksindustri finnes förlagd, än i de
kustsocknar <0111 ilgt sådan industri. De goda arbetstillfällen, som pä sista tiden
erbjudit sig vid de lappländska gruffälten, hafva i hög grad bidragit till at.t
minska emigrationen från Norrbottens län. Ifrån vissa socknar bar en stark
utflyttning at’ arbetsfolk ilgt rum, fast den icke fört längre än till Kiruna och
Malmberget. Järnvägsanläggningarna inom länet hafva äfven i viss mån
utöfvat sitt inflytande på de biförtjänster, som sta länets jordbrukare till huds.
Sä hafva inom de delar af länet, där järnvägen framdragits, den sedan äldre
tider förekommande lasskörningen af varor upphört eller ändrat riktning.
Numera förekomma dessa varutransporter hufvudsakligen upp efter
Torneälf-ven, dit järnvägen ännu ej nått, samt ifrån norra stambanan ocli
riksgräns-banan upp till lappmarkssocknarnas kyrkoplatser.
Inom Norrbottens län finnas belt. fa torp i egentlig mening. Inom vissa
socknar, såsom Arjeplog, Jockmock, Gällivare ocb Juckasjärvi socknar samt
Muonionalnsta kapell, hvarken finnas eller hafva funnits några andra
torplägenheter än de pa sista tiden a kronoparkerna upplåtna s. k. kronotorpen.
I de socknar, där torp finnas, iir deras antal ytterst ringa. Detta står i
samband med norrbottenshöndernas förut framhållna obenägenhet att lämna
ifrån sig någon del af sitt hemman, äfven om detta är sä stort att sådant
utan någon olägenhet kunde ske. I ifrågavarande fall förorsakas denna
obenägenhet att upplåta torpställen a ntmarkerna ofta af vederbörandes fruktan
för att, den långt frän byn bosatta torparen skall kunna göra skada på skogen.
Därför lämnar vederbörande hemmansägare hellre tillstånd till att inom
själfva byn uppföra en backstuga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
