Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
;">14
BMIGRATIONSÜTREDNINÖBN. BETÄNKANDE.
Tab. 206. Folkökningen i Målarelänen (Stockholms, Uppsala, Söderman
la tu Is och’ Västmanland» län) från I7öü till FJ10>
Åren Folkmängd vid perlodens slut. [-Folkökning. Födelseöverskott. Omflytt-ningB-resultat.-] {+Folk- ökning. Födelse- över- skott. Omflytt- ningB- resultat.+} Däraf
Inrikes. Utrikes.
1750 ..... 803,831
1751 70»... . 333,907 + 15,088 21,968 - 6,930 — 6,930 — .
1771 95». . . . 346.464 + 5.023 - —
1796 10’. . . . 360,548 + 9.389 10,103 — 711 — 714 —
1811 20 . . . . 364,358 + 3.810 9,309 — 5,499 — 5,499 —
1821, 30 .... 382,865 + 18.507 21,938 — 3,431 — 3,431
1881 40 ... . 402,385 + 19,520 21,382 1.862 — 1,862 —
1841 50, a . . . 420,096 + 17,711 23,676 — 5,965 — 5,965 —
1811 50, b. . . 413.941
185160 .... 435,572 + 21.631 24,758 — 3,127 — 2,931 — 196;
1861 70 ... . 471,930 + 36.358 38,832 — 2,474 — 276 — 2,198
1871 80 ... . 519,639 + 47.709 49.542 1,833 + 2,071 — 3.907
1881 90 ... . 549,457 + 29.818 58,019 — 28,201 — 15,209 — 12.992
1891 00 ... . 582.408 + 32.951 59.580 — 26,629 — 20,429 — 6,200
1901,10 .... 622,192 + 39,784 59,390 — 19,606 — 13,482 — 6,124,
hört och höra till vara jämförelsevis mest emigrationsfria, beror säkerligen också
i någon män på, att. Stockholms utveckling, en gäng väl begynd, i stort, sedt
ej sedermera har afstannat.
Att det nya, kraftigare ekonomiska lifvet i Mälareprovinserna yttrar sig
inom befolkningsstatistiken i främsta rummet genom en sänkning af den
abnormt höga dödligheten och en höjning af födelseöverskottet, är icke att
undra pa, ty förändringen yttrade sig i första rummet pä samma siitt i —
Stockholm själft. ltedan förut iir ocksä päpokadt, att när Skånes jordbruk
nyskapades genom enskiftct och i sammanhang härmed de skånska städerna
tidigare än de uppsvenska började förete en ekonomisk blomstring, sä yttrade
sig äfven detta uti en stark förbättring af dödlighetsförhällandena, järn fördt
med hvad som då för tiden var fallet i det öfriga Sverige. Det förhåller sig
tydligen alltid pa det sättet, att ekonomisk cfterblifvcnhet, bristande
samhälls-anda och slapp förvaltning beledsagas också af hög dödlighet. Nyvaknad
företagsamhet, större medborgerlig solidaritet och en vaksam och energisk
förvaltning, såväl från statens som kommunernas sida, föra ovillkorligen ined sig en
förbättring också af det allmänna hälsotillståndet. Där ej särskilda hinder
möta, föra de till en höjning äfven af giftermåls- och födelsefrekvensen, ocb
äfven häraf skönjas tydliga spar i Stockholm under 1850- till 1880-tnlen och
i Mälareprovinserna under 1860- och 1870-talen, —så mycket än tidens hela
riktning går emot en höjning åtminstone af äktenskapsfrekvensen.
Under de senaste ären, sodan födelseöfverskottot nått en i det närmaste
normal höjd i Mälarelänen, bar äfven denna bygd fått mera känning af
emigrationen och äfven af utflyttningen till inhemska orter. Dock har ännu
icke nagondera förlusten blifvit jämförlig med hvad fallet är inom flertalet
öfriga delar af värt land. Sin högsta folkökning nådde Mälarelänen emellertid
under 1870-talet; sedan dess har den varit något lägre. Äfven åren 1901/10
1 Till och med raden 1841/50,a afses do fyra liinen i deras helhet; & raden
1841 50. b och de följande äro uteslutna de ätta socknar, som inrymma .Stockholm»
förstäder (se sid. 2101 — ? Talen för folkökning etc. utgöra oj summor för hela
perioden, utan medeltal pr årtionde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
