Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄNSÖFVEItSIKTER. SAMMANFATTNINGAR.
Ö27
liann den dock i det närmaste till 40,000 personer, medan den under det för
vart land i allmänhet sä gynnsamma 1850-talet uppgick endast till 22,000.
Undersöker man, huru folkökningen i Mälnrclänen fördelat sis på
»jord-hrukssockuar» och på öfriga socknar samt städerna, blifver resultatet följande.
Vi medtaga nu äfven Stockholms förstadskommuner. Folkmängden utgjorde:
I
jordbruks-socknarna.
1 förstads- 1 öfriga
sock-konimunerna nar och
vid Sthlm. städerna.
Sn mma.
Ar 1805 . . . 259,411 4.669 102,727 386,807
» 1865 . . . 309.408 7.991 148,<141 466.340
» 1880 . . . 334,757 18,376 184,882 533.015
> 1910 . . . 323,183 69,648 299,009 691,840
Mellau 1880 och 1910 har alltså folkmängden i jordbrukssocknarna
gått. tillbaka från 335.000 till 328,000, i öfriga socknar och städerna
däremot. ökats från 198,000 till 369,000. Dessa siffror erfordra inga
kommentarier.
Den renässans, om hvilken man tryggt kan tala för Mälareprovinsernas
del under det senast gångna halfseklet., har yttrat sig kraftigast i
Västmanlands län, si.....iller hand blifvit en af våra viktigare industribygder. Minst
framträdande är den i Uppsala län. I Södermanland ha förhållandena i fråga
om den naturliga folkökningen aldrig varit fullt så ogynnsamma som i de
öfriga länen; i ersättning har utflyttningen här alltid varit större.
Il) I Småland (Tab. 207) befinnes födelseöverskottet redan vid vår
befolkningsstatistiks begynnelse vara högt. och torde väl ha sa varit också
långt dessförinnan. Det. gick tillhaka, under den gustavianska tiden, såsom
annars i Sverige, men ökades därefter starkt och stod synnerligen högt under
de båda mansåldrarna 1815 -1880. Under inflytande af emigration och annan
utflyttning äfvensom sänkt giftermålsfrekvens har födelseöverskottet sedan ånyo
gått. tillbaka. Under årtiondet 1871 80 uppgick det till 82,000 individer, åren
1901/10 däremot endast till 55,000.
Smålands karga jord har aldrig kunnat gifva det uppväxande släktet
full bärgning; alltid har en större eller mindre del däraf fått söka sin utkomst, pä
främmando håll. Under århundradet mellan 1750 och 185o synes denna
utflyttning ha hållit sig ganska jämn, växlande i vanliga fall mellan 500 och
1,000 personor om aret. Ku ej ringa del häraf gick till Stockholm. Under
1850-talet steg förlusten till 2,000 personer om året, alltså till 20,000
personer sammanlagdt. Årtiondot 1881/90 företedde här, såsom öfverallt i södra
Sverige, höjdpunkten; nu förlorade den småländska jorden genom utflyttning
ej mindre än 94,000 personer. Öfriga decennier af det sista halfseklet förete
en förlust växlande mellan 42,000 och 56.000. Det senast gångna årtiondets
si|fra är 44,000; då födelseöverskottet nu sjunkit till 56,000, blir tydligen
ej mycket öfver för folkökningen.
Före 1850-talet gick sä godt som hela förlusten till inrikes orter. Sä
inbröt den stora emigrationen. Vid sidan af denna ökades utflyttningen också
till orter inom Sverige. Donna inhemska förlust, som under århundradet
mellan 1760 och 1850 uppgått till vid pass 700 personer om årot, har under
tidrymden 1851/1910 uppgått till omkring 2,000 pr är, en följd kanske till
ej ringa del af de förbättrade samfärdsmedlen. Maximum, 3,000 personer om
året, nåddes äfven här under 1880-talet.
Förlusten till främmande länder har i allt. under de sonasto sextio åren
uppgifvits till 179,000 människor, alltså vid pass 3,000 personer ärligen, llola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
