Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
600 EMIGRATIONSUTREDNINGUäN. BETÄNKANDE.
Tal). 222. Uppgifna Utvandringen från Sverige, åren 1851—1012}
Ar. [-Emigranter.-] {+Emi- granter.+}
1851 . . . 1,102
1852 . . . 3,314
1853 . . . 2.998
1854 .. . 4.243
1855 . . . 1.087
1856 . . . 1,130
1857 1.831
1858. . . 571
1859 . . . 276
1860 . . . 348
1861 . . . 2,286
1862 . . 2,535
1863 . . . 3,127
1861 . . . 5,177
1865 . . . 6,691
1866 . . . 7.206
de senaste ären befunnit sig i sjunkande igen, kan möjligen innebära, att äfven
för tjänstflickorna utsikterna i Amerika numera börjat försämras.
I fråga om bär omkandladc förhållanden råder åtskillig olikhet mellan
den transoceaniska utvandringen och utvandringen till vara graunläudcr i
Europa. Deu förra är ju vida öfvervägande och trycker på deu samfällda
utvandringen den prägel, som angifvits bär ofvan. Emigrationen till våra
europeiska grannfolk omfattade till en början mycket få familjer och utgjordes
således väsentligen af ungt och ogift folk. Härutinnan har emellertid så
småningom en rätt stor förändring inträdt, i det antalet ogifta män bland
utvandrarne starkt förminskats i antal. Det är den minskade utvandringen
i främsta rummet till Norge och Danmark af manliga arbetssökande, som
gifver sig tillkänna uti detta faktum. Äfven utvandringen af ogifta kvinnor
till nämnda våra grannländer har gått tillbaka under senare tider, om iln
icke i sä stor skala som emigrationen af mankön. Alltsedan 1880-t.alet
utvandra därför till Norge och Danmark flere ogifta kvinnor än män.
Fördelningen efter ålder. Det faktum, som här bildar det afgörande
momentet, är, att utvandringens intensitet inom femårsgrupperna mellan 15
och 35 års ålder är större, än dess medelintensitet inom folkmängden i dess
helhet, men däremot i åldrarna under 15 och öfver 35 år mindre än
medel-intensiteten. Eller med andra ord: åldrarna mellan 15 och 35 är åderlåtas
företrädesvis af utvandringen. Detta förhållande återkommer utan undantag
inom vår svenska utvandring (oin åldern 30/35 år se dock här nedan) och synes
vara regel äfven i andra länder, så vidt man af deras merendels
ofullkomliga uppgifter kan döma. — Åldrarna 15/35 år gå alltså tillbaka i numerisk
betydenhet, jämfördt med folkmängden i dess helhet.
Enligt Bilaga IV, Tab. (18, som innehåller approximatift kompletterade
uppgifter för tidrymden 1851 1’JOO, var, om utvandringsintensiteten inom
folkmängden i dess helhet sättes = 100, frekvensen inom
1 Talen äru de officiella och afse bela utvandringen, såväl den transoceaniska
som titi länder i Europa. Summor för tioårsperioderna meddelas i Tab. 224
Inofficiella siffrorna for immigrationen, för åren 1X71 1912, meddelas i Tab. 5 bär ofvan ;
tioärssnmmorna i Tab. 224. — ’’ Preliminär siffra.
1867 . . . 9,334
1868 . . . 27,024
1869 . . . 39.064
1870 . . . 20,003
1871 . . . 17,450
1872 . . 15,915
1873 ... 13,580
1874 . . . 7,791
1875 . . . 9.727
1876 . . . 9,418
1877 . . . 7.610
1878 . . . 9,032
1879 . . . 17,637
1880 . . . 42.109
1881 . . . 45,992
1882 . . . 50,178
1883 . . . 31.605
1884 . . . 23.560
1885 . . . 23.493
1886 . . . 32,889
1887 . . . 50,786
1888 . . . 50,323
1889 . . . 33,363
1890 . . . 34,212
1891 . . . 42,776
1892 . . . 45,504
1893 . . . 40,869
1894 . . . 13,358
1895 . . . 18,955
1896 . . . 19,551
1897 . . . 14,559
1898 . . . 13,663
1899 ... ’ 16,876
1900 . . . 20,661
1901 . . . 24,616
1902 . . 37,107
1903 . . . 39,525
1904 . . . 22,384
1905 . . . 24.046
1906 . . . 24.701
1907 . . . 22,978
1908 . . . 12.499
1909 . . . 21.992
1910 . . . 27.816
1911 . . . 19,997
1912» . . 18,153
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
