- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Betänkande /
620

(1913) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

620

EMIGRATIONSUTREDNINGUäN. BETÄNKANDE.

Mom. 2. I hvad mån samma stadganden må i andra fall tillämpas
på redare eller befälhafvare å sådant fartyg, som nämndt är, skils här nedan
i § 53.

Antalet emigrantagenter i Sverige år 1909 uppgick till tio
(Bilaga II, sid. 40). Ar 1913 utgjorde desamma nio.

Efter en närmare redogörelse för einigrantagenternas
verksamhet meddelas i Bilaga II följande reflexioner i iimnet:

Af förestående framställning synes, att emigrantagenterna i Sverige äro
personer, som. utan att behöfva vara redare, åläggas det civilrättsliga ansvaret
för utvandrartransporten och underkastas förordningens ansvarsbestämmelser.
Kommerskollegium äger fördenskull ingen officiell kännedom otn de bakom de
olika agenterna stående, för Sveriges vidkommande städse utländska
ångbåtsbolagen. Meddelandet af tillstånd åt en person att uppträda såsom
utvandrareagent afser icke koncession åt någon viss ångbåtslinje. Kollegium saknar
alla medel att ställa de utländska rederierna själfva till ansvar, ehuru dessa
äro de för utvandrartransporten i egentlig mening ansvariga hufvudpersonerna.
l)et saknar dessutom all officiell kännedom om arten af det affärsförhållande,
och särskildt det provisionssystem, som består mellan de utländska rederierna
och de svenska emigrantagenterna. Kollegium äger icke ens vetskap därom,
huruvida en emigrantagent i själfva verket är agent i första hand till rederiet
eller tilläfventyrs endast agent, till cn nnnan in- eller utländsk emigrantagent.
Slutligen saknas i förordningen tillfyllestgörande bestämmelser, hvarigenom
emigrantagenternas antal kan på ett ändamålsenligt sätt begränsas; särskildt
finnas inga tillfredsställande garantier mot mer än en agents konccssionering
för samma ångbåtslinje.

Af dc inkomna uppgifterna framgår äfven, att emigrantagenterna i
Sverige äro personer utan själfständig affärsverksamhet, hvilka därför i väsentlig
grad äro afhängiga af de utländska bolag de representera. De för agenterna
ställda säkerheterna hafva nämligen med ytterst få undantag varit tillhöriga
dc respektive utländska bolagen eller den firma i Göteborg (Wilson & C:o)
som bevakar de engelska linjernas intressen. Dessa säkerheter, som enligt
förordningen äro erforderliga för att agenterniC skola tillåtas utöfva sin
verksamhet, kunna af de utländska rederierna när som hel.tl återbegäras, i
hvilken händelse kommerskollegium omedelbart har att återkalla agentens tillstånd.
Då det utländska rederiet finner anledning till missnöje med sin agent i Sve
rige, kan denne alltså ej blott vid kalenderårets slut titan äfven omedelbart
afsättas af rederiet, utan att skälen därtill nå offentligbeten. Agenten,
hvilkens till och med kontorshyra ibland betalas af det utländska bolaget, kastas
genom en dylik åtgärd på bar backe. Detta måste tydligen medföra, att han
i möjligast vidsträckta mån efterkommer sina utländska hufvudmäns
uppmaningar att rvara driftig» under sin verksamhet att värfva resande.

Att de ställda säkerheterna tillhöra de utländska bolagen medför äfven,
att agenterna icke hafva nugot att förlora genom ådömda utbetalningar af
desamma.1 Förlusten träffar endast bolaget; och skulle agenten ådömas böter,
torde dessa, med hänsyn till hans välförhållande från det utländska bolagets
synpunkt, ersättas honom af bolaget. Deri ansvarslöshet, som i viss mån
utbildat sig inom utvandringsvltsendct i riket, måste anses hafva sin grund just
i det förhållande, att, bolagens anmärkningar mot agenterna för dessa medföra

’ S&dana full hafva för öfrigt i det svenska ntvandringsräsondct varit mycket få.
I KommerBkoIlegil protokoll återfinnes endast ett sådant fall under dc sista 25 åren
(protokoll den 11 sept. 18951.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubetanka/0634.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free