Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KMIQRAT10NSUTRKDNINØEN.
betänkande.
som i annat fall kan beviljas intill början af det år, då vapenöfningarna
börja; i Tyska riket samt Österrike-Ungern kunna vissa ännu icke i
rärn-pliktsàldern inträdda endast utvandra efter därtill meddeladt tillstånd; i
Tyska riket gäller detta framdeles värnpliktsskyldigc i en ålder öfver sjutton
år; i Österrike-Ungern alla framdeles värnpliktsskyldige. Tillståndet skall
i Tyska riket vägras, dä utvandringen bar värnpliktens undgående till
påtagligt. ändamål; i Österrike är dessutom för denna kategori af personer
stadgadt, såsom ofvan nämnts beträffande i linjen stående värnpliktig, att de
skola vid utvandringen vara åtföljda af föräldrar (eller en af dem), om
tillstånd öfver hufvud skall kunna meddelas.
Hvad som icke af ofvanstående framgar och som hiir är af väsentlig
betydelse, är den större eller mindre stränghet hvarmed i praxis dessa
bestämmelser tillämpas, l]ärom hur icke kunnat vinnas någon kännedom.
För att antyda den allmänna uppfattning, till hvilken jag för
min del under arbetet med emigrationsutredningen i ifrågavarande
hänseende kommit, tordo ligga närmast att återgifva en skrifvelse i
ärendet, som jag i slutet af år 1911, enligt åläggande, ingaf till
Ministern för utrikes ärenderna. Denna skrifvelse lydde sålunda:
Jämlikt föreläggande i Eders Excellens’ skrifvelse den 12 februari 1911
får jag härmed vördsamt afgifva uttalande rörande önskvärdheten eller icke
af en eventuell öfverenskommelse med vissa främmande regeringar i syfto
att förhindra svenska värnpliktige att utan vederbörligt tillstånd utvandra,
från riket.
Med förenämnda skrifvelse öfverlämnades till mig jämväl åtskilliga från
svenska myndigheter inkomna anmälningar och skrifvelser rörande den
olagliga utvandring- af svenska värnpliktige, som äger rum särskildt öfver Danmark
och Norge, ined närmare redogörelser tillika för de resp. missbruk, som
kunnat vid denna utvandring iakttagas.
Med anledning häraf tillåter jag mig först erinra, att anmälningar o in
dessa missbruk redan tidigare från vederbörande myndigheter på begäran
tillställts Emigrationsutredningen och att en redogörelse härför offentliggjorts i
Emigrationsutredningens bilaga II, sidd. 33—105, och särskildt sidd. 80—105.
Såvidt det varit mig möjligt att finna, innehållas i nu öfverlämnade
skrifvelser icke meddelanden om nya former för den olagliga utvandringen,
utöfver dem för hvilka redogjorts i Emigrationsutredningens omnämnda bilaga.
I och för bedömandet af utsikterna till att dessa missförhållanden må,
kunna afstyras, torde det tillåtas mig att — i öfverensstämmelse med
framställningen i anförda bilaga — redogöra för huru kontrollen öfver utvandringen
för närvarande handhafves i vart eget land.
Denna kontroll hvilar på bestämmelsen i i; G af Kungl, förordningen
den 4 juni 1884 angående utvandrares fortskaffande, jämlikt hvilken paragraf
utvandrare icke ma genom agents försorg ifrån riket befordras, innan
utvandrarens i samma förordning omnämnda kontrakt med agenten äfvensom
behörigt uttlyttningsbetyg blifvit hos vederbörande polismyndighet eller
magistrat i afgångsorten uppvisade och kontraktet försedt med anteckning, att det
blifvit i öfverensstämmelse med sagda förordning upprättadt.
Här omnämnda i behöriga utfiyttningshetygs kan af vederbörande
pastorsämbete icke lämnas värnpliktig (som icke blifvit till landstormen öfverförd
eller från värnpliktens fullgörande frikallad), utan att ban företer Kungl.
Maj:ts särskilda tillstand att från riket afflytta. På grund häraf skulle i
svensk hamn icke den föreskrifna påteckningen på utvandrarekontraktet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
