Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETVANDRINGSLAGSTIFTN INGEN. NYARE ÖNSKEMÅL.
647
Man kan vara i tvifvelsmål, huruvida formuleringen iir den bästa
möjliga. I likhet med Envoyén Lagercrantz1 är äfven jag för min del af den
öfvertygelsen, att det medför en afsevärd risk för ökad utvandring att
medgifva dispens utan vidare; lämpligare synes ha varit, om befrielsen i hvarje
särskildt fall beviljades af Kungl. Maj:t efter sig företeende omständigheter.
Likaledes synas bestämmelserna om 28 års ålder och 9 års frånvaro icke
vara fullt lyckligt afvägda gentemot hvarandra, emedan härigenom i viss mån
premieras utvandring i nittonårsåldern. Det borde läggas vikt uppå, att vi
finge bibehålla våra unga män åtminstone till tjuguarsåldcrn. Ett år vid
denna tidpunkt af lifvet är af icke ringa nationalekonomisk betydelse, i
synnerhet för värt jordbruk.
Det synes mig fortfarande önskligt att ofvan antydda
ändringar genomfördes. Befrielsen från värnpliktens fullgörande bör
ju icke vinnas helt enkelt genom några års frånvaro, utan på den
grund att återkomsten anses i något hänseende vara för riket
gagneligt, hvilket således bör i hvarje särskildt fall pröfvas. Härvid torde
bestämmelsens ordalvdelse böra ändras därhän, att det står Kungl.
Mai:t öppet att, där särskilda omständigheter därtill föranleda,
medgifva befrielse äfven om afflyttningen skett i strid med gällande
föreskrifter om utvandring. Omständigheter kunna nämligen finnas,
som göra en dylik förseelse jämförelsevis ursäktlig, och en
obetänksamhet härutinnan i tjuguårsåldern torde ej böra ovillkorligen vara
afgörande för bela lifvet.
Den moderna utvandringslagstiftningen.
I Emigrationsutredningens Bilaga I, sid. 12- 43, har docenten
N. Wohlin framställt några önskemål, som enligt hans uppfattning
kräfvas genomförda, för att den svenska utvandringslagstiftningen
skall blifva för sitt ändamål tillfredställande.
Då denna lians framställning återgifves äfven i den sid. 613 bär
ofvan omnämnda motionen vid 1912 års riksdag, torde den i viss
mån få betraktes såsom ett program för sträfvandena efter »en
modern utvandringslagstiftning». Yi citera därför också här dessa
önskemål och skola sedan beledsaga dem med några anmärkningar.
»De nyare utvandringslagarna» — säger doc. W. — »och den utveckling
hos den europeiska lagstiftningen, som de beteckna, uppbäres af den
uppfattning, att utvandringsstaten i afseende ä utvandringen har väsentligt större
förpliktelser än som uppfyllas af dc liberala transportreglcmontcna. Sedan
dessa reglementen tillkommo, har utvandringen för ett flertal europeiska
stater blifvit en utomordentligt viktig, för flera af dem den viktigaste
samhällsföreteelsen; och lagstiftningens uppgift är icke fylld genom att utvandrarna
försäkras mot öfvergrepp ocb vidriga förhållanden under sjötransporten. De
nya invandringslagarna hafva i stället och förutom detta gjort gällande soui
erforderligt [Be uiistu sida]:
1 Bilaga XX, sid. 47.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
