Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDBRUKET. JORDSTYCKNINOEN.
665
Jordstyckningen.
I Emigrationsiitredningens Bilaga XII har doc. Wohlin
utarbetat ett omfattande tabellverk öfver resultatet af jordstyckningen
under de senaste etthundrafemtio ären inom hvarje socken för sig
af de aderton sydligare länen i riket. Såsom en kommentarie i text
till dessa tabeller kan i viss mån betraktas hans senare utgifna stora
arbete i den svenska jordstyckningspolitikens historia. Önskligt hade
dock varit att doc. W. direkt behandlat äfven tabellverket i Bilaga
XII, hvilket tvifvelsutan innehåller en mängd detaljer, som hvarken
förklaras eller kommenteras af det omnämnda senare arbetet.
Under sådana förhållanden nödgas vi öfverlämna Bilaga XII till
granskning och utnyttjande af den speciella sakkunskapen. Här
äro vi i tillfälle endast till några allmänna reflexioner med afseende
å det tvifvelsutan ganska intima sammanhanget mellan
jordstyck-o in gen och omflyttningen.
För att förstå de sträfvanden, som gjorde sig med sådan styrka
gällande i den äldre jordstyckningspolitiken, måste man erinra sig,
att då ännu icke fanns någon industri på den svenska landsbygden.
Ännu i 1820-talets diskussioner i ämnet, sådana de refereras af
doc. Wohlin, finner man ingen tanke på en sådan möjlighet.
Problemet var i själfva verket dåförtiden synnerligen enkelt: det
föreligger en viss areal åker, äng oeh skog, huru många människor
kunna lefva af detta jordstycke? Släppas för många dit, sjunka de
sämst utrustade genast ned i elände, oeh, om ej förr, sa genom de
tid efter annan inträffande missväxterna, dragas efter hand äfven de
bättre lottade med i fattigdomen. Sådant leder till landets
undergång; det måste alltså med alla medel förekommas.
Den enklaste utvägen var att förbjuda jordens styckning under
en viss gräns och således begränsa antalet familjer. Detta blef också
den äldre jordstyckningspolitikens innehåll.
Men, såsom doc. Wohlin också påpekar: gentemot en obetvinglig
förökningstendens förmår en restriktiv lagstiftning ganska litet.
Dammarna genombrötos på många håll. Tvenne möjligheter funnos,
där detta kunde ske rent systematiskt. Den ena var, om man kunde
skaffa sig biförtjänster, vid sidan af jordbruket; denna möjlighet
förefanns särskildt i Bergslagen, och därför drefs jordstyckningen
där redan tidigt ganska långt. Den andra möjligheten var att
intensift uppdrifva jordens skötsel; denna utväg tillgreps i Dalarna
och förklarar den ännu fortfarande höga afkastningen därstädes
samt brukningsdelarnas synnerligen diminutiva storlek än i dag.
För vårt land i dess helhet förändrades situationen helt och
hållet i mån af industriens framträngande samt den friare närings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
