Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDBRUKET. A RRENDATORSK LASSEN.
677
Faran af Bondeklassens undergräfvande betitlas en af
Emigrationsutredningens bilagor, en annan handlar om Torparklassens
undergräfvande. Bägge dessa samhällsföreteelser äro ju af stor
betydelse ocb väl värda att ingående studeras, så att man har
ögonen öppna för hvad som dagligdags försiggår omkring oss. Likaså
bör helt naturligt allt göras för aflägsnande af påtagliga
missförhållanden såväl inoin den ena samhällsklassen som inom den andra.
Hen à andra sidan bör man nog också göra sig reda för, hvad som
i dessa företeelser är den naturliga följden af den nuvarande
ekonomiska utvecklingen. Att låta arbetet för bondeklassens och
torpare-1; lassens »bevarande» utmynna i en strid med denna naturliga
utvecklingsgång, är endast bortkastad möda. Yi ha i allmänhet stor lust
till dylikt samhällsarbete i vårt land: vi ge oss gärna i strid med
tillbakagången på enskilda punkter, utan att undersöka om den ej
för tillfället är nödvändig och mer än motsvaras af framåtgång på
andra punkter. Så nedlägges mycket ärligt och oförtrutet arbete
förgäfves. Det vore en vinst om vi mera koncentrerade vårt
samhällsarbete på de positiva uppgifterna; då skulle af sig själft mycket
neutraliseras af de förluster, som tidsutvecklingen medför och hvilka
vi i regeln, med all vår sträfvan, icke äro i stånd att direkt hindra.
Arrendatorsklassen.
Vid 1900 års folkräkning upptogos 44,091 arrendatorer, eller
brukare at’ andras jord; af dem ansågos ej mindre än 42,961 böra
räknas till allmogeklassen (jfr här närmast ofvan).
Jordbruksstatistiken för 1910 upptager 51,248 utarrenderade brukningsdelar, hvilket
ju ej nödvändigt behöfver sammanfalla med antalet brukare; dock
år skillnaden för stor, att mau ej skulle lia rätt att förutsätta fel
i uppgifterna, — förmodligen i främsta rummet hos folkräkningen.
Huru stor del af Sveriges jord som brukas under arrende, är
obekant. Jordbruksstatistiken meddelar dock en del uppgifter, som
kunna tjäna till en viss ledning. För år 1910 äro dessa siffror
följande; brukningsdelarnas antal utgjorde:
[-Brukningsdelar.-]
{+Bruknings- delar.+} DUraf i Antal. i arrende. Procent.
Med intill 2 hektar åkerjord , , . . 87.786 9.090 10-4 %
Med 2—20 • » . . . 258.815 30,580 13-4 »
Med 20—100 » > . . . 33,094 10.452 31B >
Med öfver 100 » > . . 3.186 1.126 35’3 »
I allt1 352,881 51,248 14-5 *
Såsom synes är procenten utarrenderade gårdar större, ju högre
storleksklass man kommer till. Eftersom af samtliga bruknings-
1 För några kommuner i Norrbottens liin saknas uppgifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
