Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
0)78
EMIGRATION S U T HEDNINGEN. BETÄNKANDE.
delar inemot 15 procent äro utarrenderade, måste alltså procenten
utarrenderad åkervidd vara högre än så, — kanske 25 procent eller
ännu mera. Det är alltså icke någon ringa del af Sveriges jord
som brukas i arrende, om den än troligen är mindre än i flertalet
andra länder i Europa.
I Sveriges land och folk (Stockholm 1901) säger häradshöfding
C. Th. af Ekenstam angående arrendelagstiftningen: »Ännu gällande
och i 1734 års lag samlade bestämmelser kunna i snart sagdt allt
väsentligt spåras ej blott i de under den senare medeltiden affattade
landslagarna utan äfven i åtskilliga af landskapslagarna. Det var
följaktligen inga nyheter, som 1734 års lag införde i vår rätt. Desto
mera anmärkningsvärdt är då, att huru mycket än
jordbruksförhållandena under de år, som förflutit efter 1734, ändrat sig, har själfva
arrendelagstiftningen ej undergått någon väsentlig förändring. Om
ändock förändring i förhållandena kan konstateras, beror detta på
den förändrade tidsåskådningen, och ej minst att förhållandet emellan
arrendegifvare och arrendator, som ännu 1734 var ett förhallande
mellan husbonde och underordnad, nu blifvit, om man undantar
torpsystemet, ett rent ekonomiskt förhållande mellan två likställda
kontrahenter.»
I inånga, ja i utomordentligt många hänseenden ha vi i Sverige
låtit vår lagstiftning blifva föråldrad och alltså ej passande utan
snarare hinderlig för en ny tids förhållanden; men fråga är om ej
här sättes rekordet. Den ändtligen år 1907 genomdrifna nya
arrende-Jagen var alltså, om någon, en af behofvet starkt påkallad lag. Oin
genom densamma alla förut påklagade missförhållanden nu blifvit
vederbörligen afhjälpta, kan endast fackmannen afgöra.
För emigrationsfrågan har 1907 års lag väl ännu icke hunnit
blifva af någon större betydelse. Att de äldre förhållandena bidrar
git till emigrationens stegring, kan väl ej direkt påvisas, men om
vi döma efter dc analoga förhållandenas betydelse för torpareklassen,
torde med ganska stor säkerhet kunna antagas, att det bristande
lagskyddet för våra arrendatorer i viss man ökat utvandringens
belopp, eller åtminstone utflyttningens. Det är nog icke en
tillfällighet att folkökningen alltid varit låg i de landsdelar, som utmärkas
af en talrik arrendatorsklass, om än till detta resultat må hafva
bidragit äfven omständigheter af mångahanda andra slag.
Torpareklassen.
Angående torpareklassens uppkomst och utveckling i vårt land
har doc. Wohlin i Bilaga XI lämnat en utförlig redogörelse, hvilken
offentliggjordes i september 1908. Denna redogörelse föranledde ned-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
