Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
680
emigrationsutredningen. betänkande.
Angående orsakerna till torpareklassens numeriska tillbakagång
alltsedan 1860-talet låna vi följande utdrag ur Torpkommitténs
betänkande:
»Hufvudanledningen till don efter 1860 begynnande tillbakagången
afjord-torpareklassen var den dåtida starka strömningen för öfvergång från
jord-torpare- till stataresgstemet, hvilket senare vid denna tid utvecklade sig till
ott arbetssystem af betydclso för det större jordbruket. Förra hälften af
1800-talet sammanföll nämligen med den tekniska omdaningstid inom
jordbruksnäringen, som kännetecknades af det extensiva sädesbrukets starka
uppsving. Don naturliga ängen fick i stor ntsträckning vika för åker med
insådda vallar, och en betydande spannmålsproduktion vidtog, stimulerad af
stigande spannmålspriser och ökade afsättningsmöjligheter. En tendens till
brukningsdelarnas vidgande samt öfvergång till själfbrukningssystem gjorde
sig allmänt gällande. Do större jordpossossionatorna indrogo torpen till
hufvudgården, ledda af åstundan att se dessas jord i egen hand afkasta mera
än som var möjligt i torparnas, hvilka ofta voro oförmögna eller ovilliga att
sköta sin jord på ett. med de nya åsikterna öfverensstämmande sätt. Sedan
laga skifte försiggått, hände det vidare ofta, att jordtorpen lågo enklaverade af
hufvudgardens inägor, i hvilket fall de voro till hinder för ett rationellt
bruk. Slutligen framträdde hos jordägarna ett ökadt behof att kunna friare
disponera sin arbetsstyrka, i hvilket hänseende stataresystcmet ägde företräden
framför jordtorparcsystemet.
Under detta första skede af torpareklassens tillbakagång lågo sålunda
orsakerna till denna företeelse i främsta rummet hos jordägarna. Det tordo
visserligen äfven på denna äldre tid hafva förekommit, att torpare frivilligt
lämnade sina torp, på grund af obenägenhet att under ofta hårda villkor
bruka andras jord, i förening med lockelserna af högre löner såsom statare
eller lösa arbetare. Mon detta var undantagsfall, ty tillfällena till
arbetsförtjänster på landsbygden voro pä denna tid långt färre än nu, hvarförutom
arbotslöncrna voro vida lägre och tillgången pä arbetskraft vida större. Det
vanligaste förhållandet var därför pä den ifrågavarande tiden att torparen
emot cgeu åstundan uppsades till affiyttning samt torpet afhystes och indrogs
under hufvudgården. Härtill leddes jordägarne visserligen oftast af dc
ekonomiska öfvervägandcn, hvilka ofvan angifvits. Men jordtorpens indragning blef
dock på somliga orter och under vissa tider mera cn modesak än en väl
öfverlagd och motiverad åtgärd, i hvilka fall många indragningar af torp
torde hafva ägt rum, hvilka icke i längden blefvo för jordägarne fördelaktiga.
Den nu anmärkta hufvudanledningen till jordtorpens numeriska
tillbaka-gang fortfor inom vissa af rikets provinser att göra sig gällande äfven under
årtiondena närmast ofter 1800-talet. Ännu in på 1880-talet voro nämligen
de ekonomiska förhållanden flerstädes för handen, hvilka gjorde det för
jordägarna fördelaktigt att öfvergå till stataresystcmet. Trots den tillväxande
emigrationen samt folkströmniugen till städerna och industrien var nämligen
tillgången på arbetskraft ännu ganska riklig, den betydande stegring af
arbetslönerna, som sedermera försiggått, var blott i sin begynnelse, och svårigheter
mötte alltså icke att fä den arbetskraft, som vid torpens indragning gick
förlorad, i aurian form ersatt. Annu fram till midten af 1880-talet bibehöll
och utvecklade sig vidare på mänga håll det extensiva brukningssystemet.
Särskildt var sä förhållandet i de trakter af riket, där hafreproduktioncn,
under inflytande af de ännu höga priserna på detta sädesslag, spelade
hufvudrolen i hushållningen. Slutligen ägde mnnga indragningar af jordtorp rum
i sammanhang med de ännu pä 1880-talet flerstädes talrika laga skiftena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
