Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(’»98
emigrati0n8ut redningen. betänkande.
förvisso i ett maxiinipris för utvecklad verklig arbetseffekt, och däraf kommer
det sig, att det norrländska jordbruket f. n. har att betala de i realiteten
dyraste arbetspriser, vida dyrare än industriens. Denna dyra arbetskraft
behöfver likväl icke ocb torde oj heller så ofta hafva resulterat i jordägares
emigration, tv dels är den egna torfvan för kär att lämna, och dels äro
mäktiga krafter i rörelse för att eliminera bort olägenheten af det dyra
arbetet. I den män nämligen, som Hushållningssällskapets intensiva
upplysningsarbete om rationell jordbruksdrift vinner insteg hos allmogen och de
pågående hemmansklyfningarna hinna skapa mindre jordbruk ölägenheter, kommer
äfven behofvet af legd arbetskraft att minskas, och till detta resultats
förverkligande arbetar äfven industrien rastlöst genom tillverkningen af alltmer
fullkomnade redskap och maskiner, med hvilkas hjälp djurkraft kan utbyta
handkraft. Planläggningen af jordbrukets drift kan också mer, än livad nu är
fallet, rättas efter arbetsförhållandena på orten, och i sista hand hafva
jordbrukarna alltid makt att genom sammanslutning i föreningar till
försäljningsväsendets ordnande hålla sig skadelösa för de höga arbetslöner, som de
omöjligen vid behof af legd arbetskraft kunna undkomma att betala. Af allt detta
framgår fullt klart, att ett effektift upplysningsarbete på jordbrukets område
bör vara Statens kraftigaste medel till att motverka ölägenheterna för
jordbrukarna af industriens för landet i stort sedt glädjande uppsving och stora
arbetsförbrukning.
Västernorrland» län. Det är obestridligt, att länets jordbruk under
de senaste 40 åren gjort betydliga framsteg. jMeu tillgången pa arbetskraft
för detsamma har ickc i samma mån ökats. Orsaken härtill torde tillräckligt
framgå af hvad förut är sagdt.1 Särskildt, har bristen pä tillräcklig arbetskraft
inom jordbruket gjort sig gällande under de senaste tio åren; i alla händelser
hafva arbetslönerna stegrats till en med jordbrukets fördelaktiga bedrifvande
oförenlig höjd. Da för omkring fyrtio år tillbaka en drängs lön utgick mod 40
å 60 riksdaler, en pigas med 30 à 40, och en daglön med 30 skilling för
man och 12 skilling för kvinna, betalas för närvarande en årslön till dräng
med 300 à 350 kronor, för piga 150 à 200 kronor, dagpenning till man med
2’oo à 2-6o, till kvinna 1 à 1 -so under sommaren, något mindre under vintern,
allt med fri kost. Under det ett häst- och karldagsvcrkc under först nämnda
tid betingade högst 2 riksdaler 24 skilling, betingar ett sådant nu 5 à 8
kronor, o. s. v. Arbetet betalas sålunda i många fall 6—10-dubbclt mot på den
tiden. Arbetsprestationerna kunna icko sägas hafva stigit, snarare tvärtom,
så att fullgoda sådana numera äro sällsyntare än förr.
Jämtlands län. Större jordbruk i egentlig mening förefinnas icke inom
länet. Först under det sista tiotalet af år har bristen pä arbetskraft för
jordbrukets behof gjort sig verkligt kännbar. Utom utvandringen har härtill
bidragit, att, utom till skogsdriften, inom länet på olika orter uppstått industrier,
till hvilka den lösa befolkningen dragit sig. Drängar är synnerligen svårt att
erhalla och betalas med 350 à 400 kronor och allt fritt, piglöner 175 å 250
kronor och allt fritt. Daglönare under bärgningstiden betalas upp till kr.
3’oo ocb kost för män, och l’»5 à l"6o och kost för kvinnor. I fråga om
arbetsprestationer torde kunna sägas, att den normala arbetstiden är efter ar
något afkortats, men torde, tack vare maskiner och bättre arbetsredskap,
arbetsintensiteten i motsvarande grad böjts.
Västerbottens län. Ehuru inga egentliga större jordbruk finnas inom
länet, hafva dock en stor del sådan omfattning, att de ej kunna skötas utan
1 Sc Bilaga XVII, sid. 69 o. ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
