Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jordbruket. bristex tå arbetskraft.
099
lejda krafter. För ägarna af dessa liar, genom rusningen till de jämförelsevis
goda dagspenningar betalande ocb stadigvarande arbete gifvande
industrierna samt emigrationen, tillgången på arbetskraft år för år minskats under
de senaste 30 å 40 åren ocb pä grund häraf fördyrats. Så hafva lönerna
för dräng och piga under denna tid, ifrån 50 å 75 kronor för den förra och
30 ä 40 kronor för den senare jämte fri kost, stigit till respektive 275 ä 450
och 100 å 175. Priset, pä jordbruksprodukter har däremot ej hållit, jämna
steg med stegringen af priset å arbetskraft, utan under nämnda tid gått upp
med endast 40 å 05 % samt å kött med 100 à 150 %. Inom Västerbottens
län hafva ej sådana omständigheter förekommit, som åstadkommit någon
nämnvärd förändring bos den jordbruksarbetande klassen i dess vilja och förmåga
att åstadkomma fullgoda arbetsprestationer, utan äro dessa egenskaper i regel
ganska tillfredsställande.
Norrbottens län. I)å några större jordbruk icke finnas inom Norrbotten
— med undantag af några af sågverksägarna innehafda egendomar, — så har
utvandringen icke utöfvat något större inflytande pä tillgången på arbetskraft
i jordbruket. Att denna tillgång under de senaste årtiondena minskats, liar ej
varit beroende på emigrationen såsom sådan, utan pä den konkurrens, som
den inom Norrbotten uppvuxna sågverks- och grufindustrien åstadkommit på
arbetsmarknaden.
Att en dylik brist pä arbetskraftäger rum inom landtbruket
samtidigt ined ej sällan inträffande periodisk arbetslöshet i våra städer, oeh
samtidigt med en betydlig utvandring hvarje är till främmande land,
antyder ju tillräckligt den innersta orsaken. Angående hvad som står i
våra landtbrukares makt att göra till svårigheternas afhjälpande, må här
ännu en gång erinras om behofvet nästan öfverallt af cn förbättring
i våra land t arbetares bostadsförhållanden.
I detta hänseende vill det synas som skulle det kräfva
jämförelsevis ringa kostnader att komma till ett drägligt tillstånd, —
kostnader som troligen snart skulle mer än ersättas genom förvärfvandet
af dugligare arbetskraft och bättre arbetsprestationer.
Bostadsförhållandena synas i själfva verket vara det enda område, där
landsbygden utan svårighet skulle i en konkurrens kunna afgjordt
öfverträffa städerna.
Vid sidan af anskaffandet af bättre bostäder för drängar, pigor,
statare och andra biträden inom jordbruket står också den gren af
egnahemsrörelsen, som afser skapandet af smärre lägenheter, hvilkas
innehafvare själffallet skola söka upphjälpa sin ekonomi genom
daglönarearbete hos större jordbrukare. Denna rörelse, som ju också
redan åtnjuter statsunderstöd, förtjänar alltså "ytterligare ett varmt
intresse särskildt hos vara godsägare, ett intresse som ock redan
mångenstädes torde kommit saken till del. Härvid äro kanske ännu
många praktiska svårigheter att öfvervinna, men om den möjliga
vinsten väges mot dessa, synes som skulle ett utsträckt och
planmässigt arbete i detta hänseende afgjordt böra ligga vart landtbrnks
idkare och målsmän om hjärtat. Det synes oss också, som skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
